leifsjoqvist

Idag var jag och såg en match i Gothia B16 mellan FC Tsesena från Kazackstan och El-Behria

från Palestina.

Så länge jag haft ett medvetande om politik har jag stött PLO.

Så mina sympatier låg helt tydligt på El-Behria innan matchen.

Men jag fick problem.

El-Behrias spelare hade uppenbart tittat för mycket på italiensk TV.

I nästan varje närkamp ramlade de och låg och åmade sig i minuter.

Jag hatar sådant fjoll.

Å andra sidan skavde de hälsenor på Tsesena så fort domaren tittade bort.

Ganska snart kom jag på mig själv att jag önskade El-Behria åt helvete

och att Tsesena skulle vinna.

Det finns en högre sensmoral i detta.

Är det viktigt att leva rätt när man stödjer sig på någon slags

moralkod?

Kan vi acceptera att domare i domstolar som avgör mål rörande

sexköp själva köper pojkar och gosar sig med?

Kan vi acceptera politiker som ondgör sig över bidragsfiffel

som sedan fifflar med skatten och ta sig förmåner utöver det vanliga?

Det palestinska laget som kom til Gothia hade ett högre mål att

fylla än det på plan. De skulle gjort reklam för sig själva och sitt

land.

Å andra sidan finns det människor som i Immanuel Kants anda försöker

uppfylla det kategoriska imperativet. Dvs att varje handling du utför

skall kunna upplyftas till allmän lag.

Detta synsätt kan bara efterlevas av träbockar som Kant själv.

Han lämnade aldrig Königsberg och han knullade aldrig.

Han var en riktig  träbock som satt på sin kammare och

skrev filososfi och gick promenader varje dag: samma längd vid ett

exakt klockslag.

Jag blir fundersam över Kants renässans.

Är det bara hans filosofiska gärning som man vill pådyvla oss.