leifsjoqvist

"Gråta med ett leende" handlar om livet.
Spegeln heter döden.

Javier Bardem spelar Ramon som 28 år tidigare
förlamats efter en olycka när han dök på för grunt
vatten.

Genom en lång rad karaktärer får vi följa den
diskussion som funnit sedan urminnes tiden
om rätten till liv.
En rätt som innebär att vi inte har full kontroll
över vårat vara, då vi inte får ta hjälp att avsluta
detta varat.

Generellt  tycker jag inte man skall ge dödshjälp,
man skall ta sitt eget liv , inte fega ur och låta någon
annan ta det ansvaret.

Problemet blir som i filmen om man är helt förlamad.
Då man faktiskt inte kan göra det utan hjälp.
Vi borde då få rätten till att avsluta om vi vill.

Döden är det enda oundvikliga.
Därför borde vi inte problematisera den.
Bara ta den för given.
Istället för att älta på om döden som vi inget
kan göra åt,
borde vi ägna oss åt livet medan vi kan och medan
vi har orken att göra det.



Detta är i stort en remake på en film
som John Badham gjorde 1981 "Whos life is it anyway"
  vilken tog upp samma problematik
och där Richard Dreyfuss spelade huvudrollen.