2006-10-29
19:06:00
Abort- en fråga för män?
Bröderna Birro upphör aldrig att förvåna.
De började som fjantar på TV3 övergick
till att härja i radikala publikationer för att
nu landa i moralistisk konservatism.
I dagens GP vill Marcus Birro att vi män
minsann skall bestämma över aborterna,
i alla fall lika mycket som kvinnorna.
En gammal patriarkal inställning som han
vill göra till ny. Pinsamt.
Naturligtvis skall kvinnan bestämma över det
som är i hennes kropp. Ett långt allvarligare
problem som sällan Marcus eller hans unkna
polare vill ta upp är män som skiter i att och var
de har spillt sin säd.
De vill inte ta ansvar för att hjälpa kvinnan de
gjort gravida och alltför ofta vill de inte heller
ta ansvar för det liv de varit med och skapat.
Jag har varit i situationen några gånger i mitt liv
att en oönskad graviditet uppstått.
Frågorna för mig har då varit:
Vafan gör jag nu?
Hur hjälper jag?
Kan jag säga att jag inte vill men att jag inte
kan ta det beslutet?
Alltså jag har känt osäkerhet.
Jag har inte velat ha barn i de lägen.
Men jag har också sagt att hursomhelst är det
hon som måste bestämma.
Vill hon ha barn får jag ta konsekvenserna av det
och stödja på bästa sätt.
Birro vill ha in en diskussion om livet och döden.
Om jag vil klippa mina sädesledare så kan jag
aldrig mer befrukta en kvinna. Rent teoretiskt begår
jag ett massmord med min handling. Alla dessa
spermier som kunde befruktat ett ägg eller miljoner
ägg.
Alltså skall ett antal kvinnor vara med och bestämma
om jag skall få klippa mina sädesledare.
Eller om jag får problem med prostatan och måste
göra operation. En operation innebär att jag aldrig mer
kan producera spermier, utan operation dör jag.
I det läget tycker jag att kvinnor skall bestämma över liv
död.
Så länge någonting(fostret) är i kvinnan kropp kan ingen
annan än kvinnan ha det enda ordet.
Hur kan det vara annat?
Mannens roll är inget annat än stödjande.
Vill han annorlunda får han ge fan i att spilla
med sin säd.
Även om hon och han är överens om att skaffa barn och
hon ångrar sig kan ingen annan än hon bestämma.
Alltså går det inte att ingå sådana kontrakt.
När väl fostret blivt ett barn är situationen en helt annan.
Barnet är en individ med reglerade rättigheter.
Det är ingens. Det är eget.
De började som fjantar på TV3 övergick
till att härja i radikala publikationer för att
nu landa i moralistisk konservatism.
I dagens GP vill Marcus Birro att vi män
minsann skall bestämma över aborterna,
i alla fall lika mycket som kvinnorna.
En gammal patriarkal inställning som han
vill göra till ny. Pinsamt.
Naturligtvis skall kvinnan bestämma över det
som är i hennes kropp. Ett långt allvarligare
problem som sällan Marcus eller hans unkna
polare vill ta upp är män som skiter i att och var
de har spillt sin säd.
De vill inte ta ansvar för att hjälpa kvinnan de
gjort gravida och alltför ofta vill de inte heller
ta ansvar för det liv de varit med och skapat.
Jag har varit i situationen några gånger i mitt liv
att en oönskad graviditet uppstått.
Frågorna för mig har då varit:
Vafan gör jag nu?
Hur hjälper jag?
Kan jag säga att jag inte vill men att jag inte
kan ta det beslutet?
Alltså jag har känt osäkerhet.
Jag har inte velat ha barn i de lägen.
Men jag har också sagt att hursomhelst är det
hon som måste bestämma.
Vill hon ha barn får jag ta konsekvenserna av det
och stödja på bästa sätt.
Birro vill ha in en diskussion om livet och döden.
Om jag vil klippa mina sädesledare så kan jag
aldrig mer befrukta en kvinna. Rent teoretiskt begår
jag ett massmord med min handling. Alla dessa
spermier som kunde befruktat ett ägg eller miljoner
ägg.
Alltså skall ett antal kvinnor vara med och bestämma
om jag skall få klippa mina sädesledare.
Eller om jag får problem med prostatan och måste
göra operation. En operation innebär att jag aldrig mer
kan producera spermier, utan operation dör jag.
I det läget tycker jag att kvinnor skall bestämma över liv
död.
Så länge någonting(fostret) är i kvinnan kropp kan ingen
annan än kvinnan ha det enda ordet.
Hur kan det vara annat?
Mannens roll är inget annat än stödjande.
Vill han annorlunda får han ge fan i att spilla
med sin säd.
Även om hon och han är överens om att skaffa barn och
hon ångrar sig kan ingen annan än hon bestämma.
Alltså går det inte att ingå sådana kontrakt.
När väl fostret blivt ett barn är situationen en helt annan.
Barnet är en individ med reglerade rättigheter.
Det är ingens. Det är eget.
Kommentar:
Kommentera inlägget här:
Smålustiga jämförelser du tar upp.
Rent teoretiskt begår du INTE massmord om du snippar sädesledaren. Testiklarna fortsätter att producera spermier, men spermierna är förhindrade att nå prostatan. För det andra är INTE spermier mänskligt liv - på något som helst sätt. Mig veterligen är spermier encelliga organismer, d.v.s inte i närheten av människor. Och att du jämställer att föda ett oönskat barn med att dö finner jag helt absurt.