leifsjoqvist

2008-06-23
22:57:22

Ryggont
Helt plötsligt idag kom en krypande smärta
längs ryggen. Jag kämpade ett tag med diverse
övningar och utsträckningar, men det var lönlöst.

Smärtan tog över.
På vägen hem från klubbhuset slog den till. Jag blev
stående över min cykel närmast förlamad. Jag hitt-
ade ett läge som bara värkte lite och vågade inte
röra mig. Det blev ohållbart. Med ett vrål kom jag upp
på sadeln till cykeln. Det gick inte att trampa. Då kom
knivstötarna i ryggen.

De som såg mig ta mig av cykeln när jag kom är att
gratulera. Något fjantigare och mer patetiskt har nog
sällan skådats.

Voltaren och Panocod har gjort livet uthärdligt.
Längre sittningar skapar dock kramper som tar
en halv minut att släppa. Då vill jag dö, bums.

Jag ser allt tydligare att jag kommer att få problem
med åldrandet. Jag identifierar mig mycket med en
stark och uthållig kropp.
Vad är jag när kroppen sakta säger upp sitt kontrakt?

Kommentar:
#1: *S*

Oj. Jag beklagar ischiasanfallet. Har själv lidit av besväret - lidelsen, rättare sagt. Ville bara hålla sängen, försöka sova/dö och gå så lite på vessan som möjligt. Det enda som hjälpte i längden var att simma dagligen, men arnikagelee hjälpte med den brännande känslan som gjörde nästan omöjligt att sova. Vet inte var ni köper det i sverige. Dyrt torde det inte vara. 15 år senare har jag inga större problem med det mera, dock minskade känslan i vänstra foten. Hellre det än det eländiga smärtan vill jag säga. Krya på dig.

2008-06-29 @ 09:26:40
Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: