leifsjoqvist

Idag fick jag The Stranglers CD  77-82.
Låtar från deras enda riktigt bra skiva Rattus
Norvegicus och låten No more heroes.

Jag lysssnade under promenad med hundarna
och fram kombilder från min lilla etta och kök på
Kommendörsgatan 43 1975-1979.


Den kostade 169 kronor i månaden.
Varje fönster i uppgången var utslagna och
ersatte med masonitskivor. Det var mörker.

Jag levde på Cinzano Bianco och bröd. Ibland
lagade jag fisk i folie som jag slängde in på
glöden i kakelugnen.

Där låg jag på min stora madrass och lyssnade
till Stranglers och tyckte att detta var stor musik.