leifsjoqvist

1 maj är den stora arbetardagen som
arbetaklassen kämpade sig till. Det var
inget som makten gav. Makten bevakar
alla privilegier likt en skitnödig vakthund
och varje utsläpp är av ondo.

I decennier var det självklart för mig att
demonstrera på 1maj. Jag gick in enhets-
tågen som alltid var de minsta. Vi var ju
eniga med oss själva men ingen annan.
Maoister hade ibland en konstig inställning
till saker och ting.

Så fick jag barn och där någonstans slutade
också den maoistiska rörelsen i Sverige att
fungera. Upplösning. Då jag bara gått i enehets-
tåg hade jag svårt med valen. Så det blev soffan.

Jag har svårt för första maj.
Det är märkligt med en rättighetsdemonstration.
Det är som på låtsas.

Så idag tränar jag fotboll och jopbbar istället.