2014-06-22
23:10:38
En vanlig dag
Jag cyklade upp till Härlanda Tjärn för att simma. I
lurarna öste Powerwolf på med Preachers of the
night. En av de bästa hårdrockplattorna som gjorts.
Det är som att lägga ihop Rammstein och Helloween
och höja detta nya en nivå. Musik som skapar en
smått psykotisk cyklist. Hårdrock påverkar och i situ-
tion kan den vara farlig. Det är bara att fråga pojkarna
som för några år sedan stannade en cyklist, "för att frå-
ga efter eld" , då denna lyssnade på finalen till Blood
brothers av Iron Maiden.
Jag kom upp till Härlanda och termometern visade 20 grader. Det
kändes inte som det när jag hoppade i. Jag simmade min sträcka
från brygga till brygga som vanligt. Efter simningen letade jag efter
tecken på snokarna som varit runt bryggan i åratal men kunde inte
hitta något. Jag tittade lite på tavlorna som en konstnär satt upp på
en stuga alldeles intill bryggan utan att förstå meningen med dem.
Jag tog ett bloss och funderade över hur tillförlitlig all propaganda
mot rökningen är. Jag har rökt i snart 40 år med vissa avbrott. Ett
paket om dagen. Jag kan inte säga att jag simmar med större an-
strängning idag än för 20 eller 30 år sedan. Samma längd i samma
tempo. Jag undrar alltså hur mycket det verkligen påverkar en män-
niska som alltid är i rörelse? Den sjukdomar som rökningen skapar
och skyndar på kommer säkert att nå mig men det är en annan frå-
ga.
Jag cyklade förbi en grabb i yngre tonåren som såg ut som om all
världens olycka låg på hans axlar. Jag tänkte stanna och säga att
när du blir 55 år så kommer livet att bli lättare, men jag tror inte att
han hade blivit hjälpt av det.
Bakom ICA Maxi satt en man i tjock jacka och tog emot pengar från
två andra män som såg ut som tiggare. Onda tankar,
När jag cyklade längs motorleden såg jag två svarta tjejer som var
uppklädda på det vis som ger tankar om prostitution. De såg villråd-
iga och ledsna ut. Tänkte på att 10% av alla män i Göteborg någon
gång köpt sex. Dessa män som skapar marknaden för att vidriga as
lurar kvinnor att sälja sina kroppar och som sedan hålls i slavlika för-
hållanden där deras liv handlar om förnedra sig med okända män.
Kom hem och fortsatte att läsa Johan Svedjedals Ner med allt?, en
essä om svensk litteratur mellan åren 65-75. Oerhört intressant om
vad som gavs ut vid denna tid och vad man skrev om. Särskilt intres-
sant om alla dessa som i sin kritik av det bestående västerländska
samhället hamnade i hyllningar till diktaturer (ändå var kritiken mot
det bestående det centrala. Man ville ha en bättre tillvaro).
Kommentar:
Kommentera inlägget här:
Länge trodde man att tiggarna var ett storstadsfenomen. Fenomen var kanske fel ord, men den tanken har visat sig att inte stämma. Snackade med kompis som själv bor götet. Han sa att det knappt gick att gå in i femman utan att snubbla över dom. riktigt så många har vi inte här.