leifsjoqvist

Det är en tragedi att vi anser det politiska vara
tråkigt. Det politiska är ju våra liv och våra hand-
lingar. Det handlar om att gemensamt tänka, pra-
ta, diskutera och handla.

Ikväll satt vi tre medelålders herrar och pratade
politik i sex timmat tillsammans med tjeckiskt öl.
Det var både trevligt, underhållande och stimu-
lerande. Allting är politik, sa någon vis för många
år sedan. Det är sant. Det är bara innehållet som
skiljer.

Man kan välja att bara vara privat. Det blir ändå
politik i slutändan. Det är bara en myt och en av
makten utslängd klyscha att politik är något för an-
dra. Varför skulle annars våra företag satsa miljar-
der på att påverka våra beslutsfattare?

Varför var 70-talet mer politiskt?
Varför dog den politiska diskussionen på 80-talet?
Varför finns en så liten ideologisk diskussion idag
om politikens vara?

Idag borde vi verkligen diskutera ideologi. Varför
lyckades inte socialismen? Varför lyckades man inte
plantera en tänkande som styrdes av altruism och
solidaritet?
Varför vann tanken på det privata (som vi alla vet är
en chimär)?

Vi fyller det ideologiska tomrummet med religion. Det
brukar vara så. Tids nog kommer vi att upptäcka igen
att gudarna inte håller vad deras uttolkare lovar och då
måste vi åter fylla tomrum.