leifsjoqvist

Frankrike var en av de stora kolonialmakterna och på

samma sätt som de under århundraden gjort revolution

på hemmaplan mot orättvisa har landet konstant för-

tryckt folk världen över utanför sina gränser.

Andra Världskriget vände den franska expansionen och

slaget vid Dien Bien Phu 1954 när man förlorade kriget

mot vietnameserna visade att stormaktstiden var förbi.

Den sista spiken i kistan slog algerna och deras kamp

för befrielse mot kolonilamakten Frankrike.

FLN hette gerillan som organiserade motståndet mot

fransmännnen. kampen för berfielse var grym och det

uppskattas att en miljon algerier fick sätta livet till innan

de Gaulle 1962 förklarade att kriget var förlorat.

Seger mot fransmännen visade världens folk att det var

möjligt att besegra en stormakt. Afrika blev ju en stor strid

under 60- och 70-talet där folk i många länder tog kamp

för befrielse och där FLN och kampen för ett fritt Algeriet

var en förebild.

Segern grundades i det folkliga motståndet. Frankrike vann

slagen men FLN kriget. Den smygande terrorn skrämde ski-

ten ur fransmännen. BOmber kunde brisera precis varsom-

helst. Barn och kvinnor deltog i utplacerandet av bomber. Det-

ta upprörde de civiliserade fransmännen, vilka tyckte att svält-

ande barn och våldtagna kvinnor var ett pris som var accep-

tabelt, men att samma barn och kvinnor skulle delta aktivt i

krig var en synd.

Fransmännen aktiverade många algerier att delta i kampen

på fransmännens sida. De kallades harkis. Dessa quislingar

och förrädare flydde efter kriget till Frankrike där de än idag

lipar över att de behandlas illa.

Tre filmer som gestalatar kriget är:

 

Inatt när jag gjorde en paus i tittandet på en totalt usel

amerikansk serie Falling skies så såg jag tre unga män,

en var pojke, med ryggsäckar som kom gående under

mig. Det var ganska uppenbart att det var ute i olagliga

ärenden. En höll vakt mot den större gågatan och de an-

dra gick mot några mopeder. Jag harklade mig ljudligt

och visade mobilen.

De regerade direkt och gick därifrån. Den blick jag fick

från an av de två äldre var så fylld av hat att jag kunde

känna det ner i tårna.

Bilden var närmast övertydlig. Den store svenske mann-

en blickar ner över de invandrarmännen(pojken såg myck-

et svensk ut och hans blick var i marken). Jag med makt

(om än chimär sådan) och de utan.

De tre var inte från Backa. Troligen på stöldturne. Giss-

ningvis från Tuve eller Biskop.

Jag återgick till att kolla några avsnitt till av Falling skies.

Robotar och ET-varelser som ockuperar jorden och hur

den lilla människan förenas, under stora mödor,för att

slå tillbaka detta hot.

 

 

Breivik mördade systematisk och välplanerat 77 människor.

I Sverige har borgerligheten hyllat strutsen. Man har stopp-

at ner huvudet i den svenska myllan och vägrat att se. Brei-

vik är unik. Detta kan inte ske i Sverige. I det perspektivet

finns ingen anledning att studera och övervaka nazister,hö-

gerspöken eller allmänna rasister. Det finns ingen anledning

att känna sig hotad från exempelvis Avpixlat eller Flashback

där 100000-tals skriver om att misshandla, mörda eller utvisa

invandrare eller att avyttra det som kallas kulturmarxister ell-

er ansvariga för det mångkulturella samhället.

Om man jämför borgerlighetens skräck för islam är skillnaden

närmast chockartad. När en förvirrad man spränger sig själv

i Stockholm blir det en inteckning att kolla av alla muslimer.

Rättegången i Göteborg mot tre muslimer är ett tecken. Den

stormning av familjer i Gårdsten för två år sedan en annan.

Det finns radikal islamism som föder terror. Vi har ett exem-

pel i Sverige. Högerterrorismen däremot lämnas att frodas

och frågan är vad som skall hända för att det hotet skall tas

på allvar.

Borgerligheten har vlat sida. De tänker sig att få bort hotet

från de som hatar invandrare och odlar rasism genom att

själva ta in detta i sin egen agenda. Socialdemokratin och

Folkpartiet är två partier som flörtar ogenerat med rasistiska

tendenser. Vänsterpartiet har en agenda att ta kamp mot

detta men gör det inte. risken att förlora en ideologisk kamp

är för stor. Många i Vänsterpartiet har ju sitt levebröd i poli-

tiken och man biter inte hårt i den hand som föder en.

Det hat och den rädsla som finns för invandraren,muslimen,

som finns i detta land skapar en grund för att föda fler Brei-

vik och detta i sin tur gör risken för militant islam som ett

svar på detta hot.

 

 

I senaste numret av Arena går Gellert Tamas igenom

vad som hänt sedan hans bok De apatiska kom ut. Ty-

värr verkar det som om de flesta tiger och några skydd-

ar de som tiger. Göran Persson som var hjärnan bakom

den stora attacken på invandrarna och flyktingarna tiger.

Hans tanke var ju att förekomma SD i invandrarfrågan

men han bet sig i röven för det var efter sossarnas för-

fall i invandrar-flyktingfrågan som SD tog riktig fart.

Maria Hassle som var exekutor och vars enda bevis att

det fanns apatiska barn var en nazist håller tyst. Barbro

Holmberg som var minister och skyddade Hassle håller

tyst. Kjöller och DNs ledarredaktion skyddar korkade läk-

are, minstrar och annat överhetsslask mot Tamas.

Det är sorgligt. Skandalen med de apatiska barnen är sju

resor värre än Quick.En långt större skandal. På många

plan. Men bara det att ge sig på barn. Skamligt!

 

Hans Holmer och hans privatspanare med Ebbe Carlsson i

spetsen förstörde ju alla möjligheter till att få fast Olof Palmes

mördare. De fastnade i den amerikanska konspiratoriska thrill-

ergenrens land och gjorde saga till verklighet. Av ingenting

byggde de, likt alla andra konspirationsteoretiker, massiva

luftslott, där varje liten antydan till bekräftelse gjordes till ab-

soluta sanningar. Varje kurd blev till en potentiell mördare.

Varje kurd var terrorist till något annat bevisades.

Detta tänk har nu anammats av vice chefsåklagare Agneta

Hiliding Qvarnström vilken har överklagat domen från tings-

rätten där tre muslimska män friades från åtalet att de skulle

ha tänkt sig döda Lars Vilk.

Qvarnström har ingen ny bevisning, vilken ju brukar krävas

för att högre instans skall ta upp fallet igen, men hävdar att

åtalet är stabilt. I radion kan vi höra henne och hennes argu-

mant och om Holmers PKK-spår var tunt är detta vakuum.

De hade knivar, ett falskt körkort och man har hittat teckning-

ar i en papperskorg. Det mest avgörande argumenten är att

de har varit på en plast som Vilk senare några dagar skulle be-

söka och bäst av allt de har sjungit islamistiska hymner.

Man kan tänka sig att flera vänsterterrorister sjungit Internat-

ionalen. Det har också miljarder andra gjort. Vad bevisar det?

Om man nu sjunger islamistiska hymner vilka sjungs av en

miljard andra muslimer, vad bevisar det?

Qvarnström har hamnat i samma sagoland som andra islama-

fober. Vi behöver inte gilla islam, jag är själv ateist och skiter

i deras religion, men vi måste ju behandla alla lika inför lagen

annars hamanr vi i en nattväktarstat där vi alla riskerar att ut-

sättas för övergepp av överheten .

För en massa år sedan jobbade jag med en kvinna som

var helt besatt av sin vikt. När vi fick camfylobakteran-

grepp som vi härledde till kyckling och som närmast tog

död på en av de boende då låg och slickade på skärbräd-

et för att få dessa camfylobackter. Den boende gick ner

18 kilo på en vecka och det var utopia för denna kvinna.

Hon var också mycket konkret när hon pratade om sex

och sa att hon bara ville ha välutrustade män. Småpittar

var inget för henne.

Jag tänker på henne nu när jag fått svamp på snoppen.

Det har svullnar rejält. Inte så lång kanske men tjock.Jag

var på apoteket idag och kollade intimhyllan. Allt var för

kvinnor. Jag frågade en farmaceupt och då tog hon med

mig till hyllan för fötter. Hon sa att det gick lika bra att smör-

ja snoppen med medel för fotsvamp. Det kändes inte helt

könsneutralt.

Så nu har jag smort in den. När jag tittar ner får jag en ass-

ociation. Det kommer inga bilder men jag känner att det är

på gång. Så slår det mig att det jag tittar ner på är en rep-

lika av pupporna i Alienfilmerna.

Igår hittade jag en låda med magasinerade böcker. Det

var en liten julafton att se böckerna igen. Några av de

vackraste böcker jag köpt fanns i lådan. Där var Wolf-

gan Schivelbusch Paradiset smaken och förnuftet en

historia om njutningsmedlens historia. Där var Donald

Jacksons Skrivkonstens historia en av Ordfronts störs-

ta satsningar och en mycket vacker bok. Alberto Mang-

uels En historia om läsning är en annan bok som fanns

i lådan.Allt man behöver veta om att läsa finns inom bok-

ens pärmar. Andrea Viottis Garibaldi-The Revolutionary

Hittar ett klipp från DN 19/6 1982. det är en översatt intervju från

den italienska tidningen Republica. Enrico Fillipina intervjuar Gab-

riel Garcia Marquez. Krönika över ett förebådat dödsfall skall ges

ut i Italien. Den har redan sålt en miljon exemplar i Latinamerika.

Han talar om sitt skrivande:

I intervjun talar Marquez om Falklandskriget. Han säger att det inte går

att hitta en latinamerikan som inte behärskas av en antikolonial reflex.

Så även om Argentina styrdes av gorillor var det kontinentens gorillor

som stred mot den brittiska kolonialismen. Men Marquez säger senare

att det argentiska folket behöver bli av med sina gorillor och skapa sin

egen stat.

Det är rasande intressant intervju om vad som viktigt i politiken, livet

och litteraturen. Det är idag trettio senare en syresättare från en tid

som alltmer försvinner bort. Men även om den försvinner bort i hori-

sonten kan man vara säker på att den kommer tillbaka då livet är som

jorden. Det går runt.

Jag kollar en annan bok av Marquez,Generalen i sin labyrint, och den

börjar:
-Jose Palacios, hans äldste trotjänare, fann honom flytande i badkarets

 

Även om vi i Sverige kommit en bit på väg när

det gäller våld mot kvinnor, våldtäkt och sexu-

ella övergrepp så finns en stor värld där frågan

inte anses viktig.

I ett historiskt ljus har ju våldtäkten närmast an-

setts som något självklart. Segrande armeer el-

ler stammar har ju sett det som en belöning som

vilken annan. Mannens historiska roll i detta per-

spektiv är ju pinsam och avskyvärd. För i samma

andetag som mannen våldtagit kvinnan har han

han hämnats en annan våldtäkt.

När Andra Världskriget gick mot sitt slut våldtogs

miljoner kvinnor av de segrande armeerna. Det an-

sågs inte som ett brott då alla tyskar belades med

kollektiv skuld, så var det också med de kvinnor

som ansågs haft samröre med ockupanten, sed-

an att även "fria" kvinnor våldtogs fick gå under coll-

ateral damage.

Under de postjugoslaviska krigen på 90-talet använd-

es våldtäkten som ett medel för att sänka moralen

hos motståndaren. Det är ju ett återkommande in-

slag i våldtäktens historia, jag kan ju undra varför

man inte istället rövknullade soldater, det borde ju

vara ännu mer moralsänkande.

I DR Kongo eller i andra stater där privata klanarmeer

drar omkring är våldtäkt och stympning närmast var-

dag och sällan uppmärksammat i väst. Så länge ett

land har rika och viktiga naturtillgångar är väldtäkten

något vi inte pratar högt om.

I detta ljus är Gudrun Shymans talibantal närmast ett

understatement. Talibaner brukar vanligtvis inte våldta.

Det är män världen över som måste lyfta frågan. Det

är män som våldtar och alla vi som inte gör det bär

ett ansvar varje gång vi negligerar frågan.

För två år sedan tvingade en ung man i en flicka som

var 14 år på en toalett. Han våldtog henne och bådas

berättelser var samstämmiga i både tingrätt och hov-

rätt. Ändå väljer många i Örnsköldsvik att hesta mot

flickan. Tusentals gör inlägg på facebook och terrori-

serar med mejl. Både kvinnor och män, gamla som

unga. De menar att hon får skylla sig själv. Några men-

ar att Oscar inte kunde våldta då han var både snäll

och såg bra ut. Den unge mannen hade ett åtal tidig-

are för sexuellt ofredande men det fick inte pöbeln att

ändra sig.Bjästaskolans rektor tog den unge mannen

i beskydd och la skuld på flickan. Det var mycket som

var lågt i denna våldtäkt men tyvärr inte ovanligt.

Vi har kommit en bit på väg men ännu inte så långt att

våldtäkt är allmänt sett liktydigt med andra brott.

Om en pojke blir bestulen på sin mobil är det få som

anklagar honom för att inte ha gjort motstånd utan vi

anklagar den eller de som stjäl mobilen.

Om en man blir misshandlad anklagar vi inte honom

för att inte gjort motstånd eller varit passiv utan ser

att det är de aktiva misshandlarna som skall dömas.

Det hela är så enkelt egentligen och jag kan inte för-

stå att det kan råda tveksamheter, När kvinnan inte

längre vill eller nej då är det stopp. Man måste ju va-

ra empatiskt störd om man fortsätter att ha sex om mot-

parten säger nej. Då är det våldtäkt eller sexuellt ofred-

ande.

 

Jag har några gånger i mitt liv varit i situationen att kvin-

nan jag varit med sagt nej. Reaktionen är besvikelse och

graden av besvikelse har varit analog till kåtheten. Någ-

ra få gånger har jag med smek och lockelse ändå försökt

i hopp att hon skulle ändra sig men det har aldrig hänt.

Man märker det och slutar.

Aldrig har jag känt att det är min rätt att ha sex om bara

jag vill. Jag skulle inte vilja ha den rätten. Sex är ju som

de flesta borde begripa en händelse där två deltar och

det skall vara på samma villkor.

Hur djup denna sexuella struktur är märker man när som

i Bjästaskolanfallet ser att det är en hel del kvinnor som ut-

märker sig genom att ta den unge mannens försvar. Den

som blir utpekad som slampa har ingen nåd att vänta vare

sig från män eller kvinnor.

Kontaktnätet är en samarbetsorganisation för kuturella

föreningar. 1981 var jag på en kongress i Olofström med

Kontaktnätet. Jag var där som ordförande för Cafe Hising-

en som var en rockklubb och kulturförening. På denna kon-

gress höll jag ett tal som handlade om kultur och droger.De

flesta på kongressen tyckte att jag var skittråkig. Senare på

kongressen blev det en strid om en skrivning om vad Kontakt-

nätet var för något. En vänsteristiskt skrivning låg och jag var

kritisk då jag tyckte att även om Kontaktnätet var vänster fanns

ingen anledning att skriva detta på näsan på de som skulle va-

ra intresserade. Jag ville ha en strykning. Den andra sidan led-

des av Fredrik Gerrten. Han var påstridig och fick med sig kon-

gressen på beslutet.

Jag tyckte då att han var en populist med hockeyfrilla. Jag har

under senare år sett hans filmer och är full av beundran och i

synnerhet hans kamp mot det transnationella bananföretaget

Dole.Även här vann Gerrten kampen mot en meningsmotstån-

dare.

Det jag minns mest från kongressen i Olofström var mötet

med det hårdrockband som hade haft Carola som sångare.

De kallade henne "madrassen från Botkyrka".

Under 70-talet och då i synnerhet med Anderz Harning

gjordes kritiska analyser om Göteborgsandan. Harning

skrev Tidiningslorden som visade familjen Hjörnes bio-

logiska kopplingar till Volvo och hur detta kunde ses i

den totala bristen på kritisk journalistik när det gällde

samma företag.

Idag har GT satt igång en kampanj mot Trängselskatt-

en som är närmast exempellös. Det är kampanjjournali-

stik av Pravdamodell.

Syftet med trängselskatten är gott. Privatbilismen är det

största miljöhotet och vi måste omstrukturera vårat sätt

att resa. Göteborg är inte stort och det skulle vara möj-

ligt att göra göteborgarna till landets cykelstad nummer 1.

Ett ökat cyklande skulle vara ett stort steg i kampen för

en bättre miljö. Det skulle också göra oss friskare och de

bägge sakerna skulle hela staden också tjäna en stor

hacka på ekonomiskt.

Jag undrar varför ingen reagerat på vägbygget in mot

stan från Alingsås och Stockholm. En avfart med via-

dukt som måste kostat 100-tals miljoner tar fordonen

tillbaka till Karlstad. Vem kör så? Nästan ingen. Vem

ville ha den vägen? Vem sanktionerade det bygget?

Det är pengar som hamnat i någons ficka som kunde

använts till betydligt viktigare saker.

 

Jag växte upp vid Redbergsplatsen och jag minns mitt

första möte med invandrare. De var två jugoslaviska

bröder som flyttade in på Hökegaten. Vi kallade dem

degosar och tyckte illa om dem.

Nästa möte var med romer. De kom till parkeringsplat-

sen i Skatås. De ställde upp sina husvagnar där och

jag minns den ilska de födde bland dem som åkte dit

för att träna. De sades att de pissade överallt, att de

slängde sopor överallt och att de snodde ur de tomma

bilarna. Om det var sant vet jag inte men det var en eta-

blerad sanning bland de jag omgavs av.

Så i börjab på 70-talet flyttade det in en svart man på går-

den. Alla pratade om honom. Ingen pratade med honom.

Han bodde inte där länge.

På högstadiet hade vi en tjej från Jugoslavien och hon var

rom. Vår biologilärare, som kallades Chico, fick en gång ett

spel på henne och orden han yttrade sitter brända i mitt min-

ne:Sluta upp med dom där jävla degosfasonerna!

När jag sedan blev organiserad vänster träffade man ju och

läste om folk från hela världen. Jag träffade folk från Eritrea,

Nigeria, Chile, Uruguay, Filippinerna och många andra länder.

De var här som flyktingar och sökte skydd. De hade kämpat

mot orättvisa och tänkte ungefär som jag.

Så flyttade jag till Backa. under de fösta åren levde jag utanför

Backa Röd och hörde allt om förfallet, kriminaliteten och farlig-

heten i Backa Röd vilket i folkmun gick under namnet lilla Pack-

istan.

Nu har jag bott i Backa Röd i tio år och visst var det fördomar

som omgav Backa Röd. Området är lugnt även om det för någ-

ra år sedan brann bilar och polis och brandkår attackerades.

Jag kan inte för mitt liv se att Sverige skulle bli en bättre plats

om man utvisade halva Backa Röds invånare. Genom fotboll-

en har jag god kontakt med många. Det är inte rasen( det finns

bara en art och det är homo sapiens sapiens, ras är ingen grund

för att kategorisera människan)som gör det, inte ens det kultu-

rella bagaget, det är utanförskap som skapar människor som

gör destruktiva handlingar.

 

 

 

 

Under lång tid har somalier varit den mest utsatta gruppen

i Sverige. I Forserum attackeras skolbarn på väg till och från

skola. Det är över alla gränser när barn attackeras. Då har

det blivit mer än allvarligt. Ännu mer märkligt blir det när in-

vandrare och flyktingar angrips i små orter då en viktig del

av den lilla ortens budget klaras genom statsbidrag för des-

sa grupper.

Rasismen är inte logisk men förklarbar. Människor som inte

har arbetet eller riskerar att förlora arbete blir osäkra och

vill tillbaka in i tryggheten. Dessa rädda människor söker

efter syndabockar för att vägen in i tryggheten skall gå snab-

bare. Somalier sticker ut mer än andra, de är svarta och mus-

limer, vilket gör att de oftare hamnar i skottlinjen.

I nutid så ökar denna rasism trots att det inte finns någon ut-

talad rasism hos makten. Rasismen är folklig. Den sprids via

nätet och rasistiska organisationer och under senare år har

rasismen fått rejält fotfäste med Sverigedemokraterna.

Jag kan ju tycka att de som vill ha bort flyktingar och invandra-

re av ekonomiska skäl skulle titta längre upp och se att under

de senaste 25 åren har en gigantisk överflyttning av pengar

och makt skett, från fattiga till rika. Varför inte reagera där?

Den avgörande faktorn är förorten. Förorter landet över har

förvandlats till stadsdelar som blivit till interneringsläger för

de utan arbete. Företrädesvis invandrare och flyktingar ham-

nar här. Människor utan arbete, utbildning eller hopp om det-

samma förlorar ofta fotfäste. Antingen blir de passiva eller

så agerar de. Om det då inte finns organiserade krafter blir

det de som är organiserade som samlar upp de som vill ag-

era.. Radikal islam och krimgäng är två sådanan krafter.de

båda är som skänkta av gud för rasisterna.

Dagen är inte långt borta när de som skall väljas kommer att

spela ut rasismkortet. Om något parti inser att här finns röster

att vinna kommer de att göra så och särskilt om partiet risk-

erar att åka ur riksdagen. Allianspertierna utan moderaterna

löper denna risk. Det är nog mer än fråga om när än om ett

av dessa pertier kommer att ge sig in i rasismleken.

För några år sedan gav Sven Linqvist ut sin

bok Utrota varenda jävel. Det var en genom-

gång av den europeiska kolonialismen där po-

ängen var att nazismen och koncetrationsläg-

ren inte var historiskt unika utan en följdriktig

utveckling av vad belgare gjorde i Kongo, vad

britterna gjorde världen över och det rasbiolo-

giska tänkande som utvecklades i Uppslala.

Det blev på sina ställen högt tonläge i kritiken.

Man kunde inte jämföra Hitler och koncentrat-

ionslägren med något annat i historien.

Det är då desto märkligare att alltsomoftast när

vänner till Israel kommer till tals gör just denna

koppling. De som är emot Israel är nazister ell-

er en ny Hitler. Det är demagogi och propaganda

i samma andetag.

Kolla här!

Israel har ju ett antal gånger hotat Iran och Ahma-

dinejad med både krig och kärnvapen.

Om man hade en vilja till diskussion hade det gott

räckt med att kritisera Ahmadinejad utifrån det han

säger utan Hitler- och nazikopplingar.

En diskussion som borde belysas med större tole-

rans är frågan om sionismen. I dess grund finns

inlag av rasism och det har ju utanför sionistiska

kretsar ansetts som korrekt att beskriva sionismen

som en rasism. Av det följer självklart att man inte

kan förklara alla judar som sionister.

 

 

 

En grundbult i fascismen är korporativism. Enkelt uttryckt

handlar det om att vi är en enda stor familj och att vi inte

behöver organsiera oss annat än med varandra.

Problemet är att alla inte har samma makt eller tillgångar

och då blir systemet per automatik elitiserat. En form av

korporativism ser vi i Göteborg där korruptionen brett ut

sig och där stadens makthavare "hjälper" varandra med

byggen, resor och annat smått och gott.

Gösta Lambertz utspel i Quickaffären är en annan form

av korporativism där eliten hjälper varandra. Dock tror jag

att Lambertz hoppat i gelen tunna denna gång. Vi är inte i

ett slutfört korporativt system än, medierna har en relativ

självständighet.

Ett tredje exempel är Assange där det finns en uppenbar

risk att vår lokala elit faller till föga för sina herrar i Washing-

ton.

Korporativismen tar över och fyller det tomrum som våra folk-

rörelser lämnar efter sig. Under 1900-talet var svensken än

av de mest organiserade människorna i världen. Engagerade

folkrörelser med aktiva medlemmar byggde demokrati under

1900-talet. Med den stora nyliberala restaurationen som start-

ade på 80-talet har eliten i Sverige atomiserat det offentliga rum-

met och den vanlige medborgaren placerats i farstun , om inte i

källaren, igen.

Demokrati kräver motkrafter. Organiserade motkrafter. Ett sam-

hälle utan folkrörelser och partier som tillhandahåller underklass-

ens intressen blir snart elitistiskt och korporativt.

Det är i detta perspektiv man skall se mutaffärerna i Göteborg,

kalasen på statliga myndigheter, Assangeaffären eller varför

Lambertz gör bort sig i Quickaffären.

 

Den republikanske kongressledamoten Todd Akin har

sagt följande om våldtäkt och abort:

Hur är det möjligt att man kan yttra något sådant offentligt?

Akin skulle ju inte göra det om han inte i den miljö han be-

finner sig kände att man kan göra så. Det finns alltså i Miss-

ouri en struktur som godkänner total kvinnoförnedring.

Om Akin nu är så angelägen om barn kanske han skulle ar-

beta lite för de 30 miljoner amerikaner, inte så barn bland

dem, som lever i absolut fattigdom.

Icke.

För att förstå hur en struktur kan bestämma våra åsikter kan

man ju exemplifiera med att ingen skulle ju hävda att alla de

människor som gasades ihjäl under Andra Världskriget skul-

le hållt andan. I min värld är Akins uttalande lika korkat som

exemplet med att hålla andan.

.

Akin tillhör den kategori amerikaner som föds i trenigheten. Det

är ett stort stycke trä, massor med polish och maskinen som pol-

erar för att få trät att glänsa.

 

 

 

 

 

Ett antal personer inom eliten i det svenska samhället

har gjort bort sig fullständigt i fallet Tomas Quick. Han-

nes Råstam klädde av dem nakna. Pinsamma.

Då skickar man fram den nyttiga idioten Göran Lam-

bertz. Det var han som JK godkände domarna mot

Tomas Quick. Han har alltså ett egenintresse att gö-

ra Tomas Quick skyldig.

Men mest av allt vill han skydda de verkliga skurkarna

i fallet. Borgström försvarsadvokaten som tiger still un-

der alla rättegångar och låter Quick dömas gång efter

annan. Kwast som den store regissören i denna skan-

dal skall också skyddas. Liksom en lång rad andra pro-

minenta personer.

Varför gör han det? Ja, han är kompis med allihop och

han vill skydda dem och han vill skydda sig själv.

Men denna gång har nog Lambertz bitit sig själv i röv-

en. Råstams bok ligger som en stabil grund och andra

som faktiskt har en tro på rättssamhället kommer inte

heller att vika undan.

Det är som kejsarens nya kläder. Det är bara att hoppas

att barnet i oss ser hur nakna de är.

Sällsynt vidrig har han ändå varit den flinande Lambertz.

Jag kollar på Margin call. En ekonomisk thriller om

vad som händer under 24 timmar på ett investment-

bolag som hamanr i fritt fall och som akut måste gö-

ra en utförsäljning av allt de har i bolånsmarknaden.

Här finns de giriga och här finns de med lite moral.

De senare har inte en chans mot de girirga för det

är de som har strukturen på sin sida.

Här finns en lysande scen där en av de sparkade chef-

erna sitter på morgonen på trappan till sitt hus som är

belånat till taket och berättar om hur han byggde en bro.

Denna bro sparade tid åt alla bybor att göra annat än

att köra bil. Bron gjorde skillnad och den kom till nytta

till var man. Motsatsen till vad han gjort senare med sitt

liv där han spekulerat i papper, sålt och köpt, och ofttast

var grunden bara ett papper.

I en annan scen berättar en annan chef att han tjänar 12,5

miljoner årett innan. Kollegan bleknar och undrar vart alla

pengarna tagit vägen. Chefen räknar på:skatt 5miljoner,

hus 1,5 miljoner, pengar till föräldrarna 1,5 miljoner,bil

1 miljon, kläder 1 miljon, mat och sprit 1 miljon......kollegan

säger att det ändå finns pengar kvar 1,5 miljoner. Ja, säg-

er chefen de gick till horor. Nej förresten de kunde jag ju

dra av som representation.

Margin call är en dystopi om kapitalismen. En dystopi som

finns här och nu.

Margin call är J C Chandor första spelfilm som regissör.

En ny omgång av Dallas rullar in i TV4.

Skit ger skit.

Här kommer en sammanfattning om vad

Dallas handlar om: Kolla här!

När vi satt på politiskt möte under 70-talet kunde vi

diskutera följande:

-Sovjetunioen är det stora hotet mot världen. USA har för-

 lorat Vietnamkriget och förvandlats till en papperstiger.

-Sovjetunionen och dess lydstater har ingen opposition

 som inom rimlig tid kan förändra karaktären på staterna

 i östeuropa.

-Vilken form av socialism kommer att segra i Kina efter Maos

 död.

-Enver Hodjha sitter som en bautasten och försvarar socialismen

 i Albanien

-Jozip Tito är en garant för ett enat och starkt Jugoslavien

-Sydafrikas apartheidstat inte bara förtrycker sitt eget folk utan

 understödjer krig mot Mozambique och Angola.

-Sydamerikas militärdiktaturer är stabila och understödjs av USA

-I Sverige var löntagarfonder på tapeten och från vänster kom kri-

 tik liksom från höger att facket och sossarna skulle skapa en stats-

 kapitalism.

-Vi hade bara två TV-kanaler vilka skylldes för både höger- och vän-

 tervridning.

-Det fanns inga mobiler eller internet. Telefon och brev var tidens kom-

 munikationsmedel.

-Det fanns knappt video utan vi hade precis vant oss vid färg-TV.

 

Det var en annan tid.

Om någon i 1900-talets begynnelse hade föreslagit att

över- och medelklass skulle få skattelättnader för att

anställa tjänstefolk och hantverkare hade det väckt

munterhet bland över- och medelklass och kanske

en viss fruktan över vad ett dylikt förslag skulle ha för

inverkan på pöbeln.

Idag med ROT och RUT verkar ingen reagera särskilt

mycket. Den eventuella opposition som finns i detta

land i de beslutande organen är ju mer lojala till de

som erkänner sig duktiga och upptagna och som där-

för måste ha tjänstefolk och hantverkare.

Idag när varit ute och cyklat var jag riktigt

törstig. Jag hade en liten slatt kvar på mor-

sans hemmagjorda hallon-  och svartvinbärs-

saft. Jag fyllde upp med vatten och skakade

ordentligt för att få ut alla kvarvarande bär-

rester. Jag hällde upp i en stor mugg och svep-

te allt i ett nafs. Jag kände bärresterna och

vällust av släckt törst. Jag tittade på flaskan

och i synnerheten i densamma. Det tycktes

mig som bärresterna rörde sig. Jag tittade i

muggen och såg att kanterna på muggen ha-

bärrester som rörde sig. Det var då jag förstod

vad jag inte ville förstå. Det var bananflugor i

ett oräkneligt antal, i flaskan satt de i klasar,

och inte bärrester.

Jag lutade mig tillbaka och kämpade med käns-

lan av att vilja spy och lyckades med stor ment-

al manipulation inympa positivt tänkande och

insåg att bananflugor innehåller mycket protein.

 

Då jag röker är jag inte så jätteglad när

jag läser att Kol ökar lavinartat. Jag tar

min tillflykt till den forskning som visar

att rökare inte får Parkinson.

Jag flyr också genom att vara aktiv. Jag

har bra kondis, cyklar och simmar  dag-

ligen och med Pilatusbollen och hantlar

intar jag min dagliga dos av film.

Jag försöker också att äta rätt och även

om en och annan kebabrulle åker ner så

har jag en daglig bas av grönt och kött.

Ägg är en central del i mitt födointag. Ägg

är ju det livsmedel som är mest komplett,

bara bröstmjölk kan konkurrera i att vara

komplett vad det gäller protein,vitaminer

och aminosyror.

I det perspektivet hoppar jag inte direkt jäm-

fota när jag läser att det är farligare att äta

ägg än att röka.

Nya skandaler från näringslivets toppskikt fortsätter helt säkert rulla in. En del med förödande konsekvenser. I sin artikel i SvD refererade Kederstedt en intervjuundersökning med anställda i Londons och New Yorks finanskvarter: 25 procent av dem kände till fiffel på sina arbetsplatser och ”runt en tredjedel känner sig även pressade att bryta mot lagen för att håva in mer pengar till sig själva i kommande bonusar”.

En av mina favoritmurvlar och tillika författare Åke

Olsson är till synes bortspolad. Googla och det hän-

der ingenting. Hur är det möjligt?

1984 skrev han Maktens krönikörer där han beskrev

en utveckling som nästan helt besannats. Hans tes

var att den vanliga människan skulle bli en parentes

och som bara skulle tillredas plats i det offentliga som

pajas eller vittne. Hur skulle detta ske? Jo, så här:

Olssons bok var viktig men idag helt glömd liksom Ol-

ssons journlistiska gärning i framför allt Arbetaren.

Han skrev Moderna tider 1987 där han beskrev den fack-

liga och politiska utvecklingen i Sverige och där han bara

kunde bekräfta den bild han börjat forma i Maktens kröni-

körer.

1983 gav han ut ett resereportage som hette Route 66.Här

följer han familjen Toad från Vredens druvor. John Steinbeck

skrev romanen som mer än något annat har kommit att bes-

kriva USA och 30-talets stora kris. 1983 följer Olsson Toads

väg där de letar tillfälliga arbeten för att kunna överleva.Det

är en skilding av kapitalismen i dess uslaste form och hur

vanliga människor får förödmjiuka sig för att bara få mat för

dagen.

 

I dagarna kommer Peter Kadhammar med en bok som heter

Route 66. Kadhammer gör samma resa som Olsson. Skall

bli spännande att se om vad som förändrats och vad som ligg-

er stilla.

 

 

"Mellan 1932 och 1982 sker stora förändringar i den politiska journalistiken. Det finns egentligen inga yttre likheter kvar när det gäller anslag och presentation.

1932 och i stor utsträckning också 1957 stod den politiska sakfrågan i centrum. 1982 har intresset fokuserats på den politiska personen. Det viktiga är - förefaller det - inte längre vad som sägs utan vem som yttrar sig."

"Den som sitter på toppen behöver egentligen inte göra annat än att framträda när medierna - och hans själv - så önskar. Han behöver inte ha något av vikt att säga. Han kan tala om vädret eller meddela att han inte har något att säga för dagen. Av detta blir det sedan artiklar."

 

"Informationssamhället skapar nya
herrar och nya slavar som inte riktigt ser ut som de gamla. Det är lätt att vi
inbillar oss att vi är mer jämlika än vad vi egentligen är, inte minst därför
att vi är utsatta för en ständig desinformation i medierna om hur samhället
egentligen ser ut."

 

 

 

 

I dagarna misshandlades en man till döds. Alla vet att tre

män var i rummet där misshandlen skedde. Minst en av

de tre männen är skyldig, men det går inte att bevisa att

en är skyldig och alltså går alla tre fria. För ytterligare någ-

ra år tillbaka skedde ett liknande fall i Lindome där en gam-

mal man misshandlades till döds av två män vilka båda skyll-

de på den andre. Även de männen gick fria.

I mitten på 70-talet då jag gick med i VPKs ungdomsförbund

KU var en av de första frågorna jag ställde till en av de som

senare bröts sig ur VPK och bildade APK(de Moskvatrogna)

om ett Lenincitat: Om det finns en skyldig i en grupp av hundra

är det bättre att avrätta alla än att en skyldig går fri.  Jag tror att

de sedan den frågan hade mig på en röd lista över de klentrogna.

Nu var citat hämtat ur en bok av Cristoffer Jolin vilken var tidens

största kommunistätare och medlem i allsköns höger- och rena

fascistorganistaioner men ändå, frågan är relevant.

Moralisk rätt är inte detsamma som juridisk. Vi kan inte döma folk

utifrån känslor. En eller två av männen i rummet kan vara helt oskyl-

diga. Två fel blir inte ett rätt. Däremot kan jag tycka att domar skul-

le kunna skjutas upp och man önskade fortsatt utredning vilket skul-

le leda till att de tre männen sattes i fängelse tills ny utredning kunde

leda till ny rättegång och då med nya åtalspunkter.

 

Det märkliga är ändå att vissa gör koppling till Assange. Den finns.De

som tycker att allt är en konspiration runt borde väl arbeta för an öppen

och fri rättegång. Om Assange kom till Sverige är det högst osannolikt

att han skulle utelämnas. En så öppen rättslöshet tror jag inte ens en

korrupt svensk regering eller ett maktfullkomligt USA skulle känna sig

betjänt av. Två okända egyptier är en sak men en världsberömd man

aom Assange är en helt annan sak.

Jag tycker inte heller om tanken att ändamålet helgar medlen. En man

som Assange behöver inte vara privat god för att han lämnat ut hem-

lig information som varit god för världens progressiva krafter, Han kan

vara ett svin som förnedrar kvinnor och då skall han dömas för det.Det

privata och det offentliga hänger ihop.

 

 

 

 

Jag käkade dagens och avlyssnade vad som diskuterades

vid grannbordet. Det var en samling män som satt där. vad

jag kunde förstå var de målare, elektriker och chaufförer.

Enligt den marxska doktrinen arbetarklassens avantgarde.

De som skall gå i fronten när revolutionen bankar på dörr-

en. Så var det en gång i tiden , men de flesta av dessa av-

antgardister har i dag flutit upp och har knappast den roll-

en att fylla längre. Nej, det är väl snarare så att Gramsci

fått rätt. Marx överbyggnad , de som skulle rulla in efter

avantgardet är väl de som får stå för motståndet. I princip

handlar det om de som jobbar inom Kommunals område.

Det är bland Kommunals medlemmar man hårdast känner

av klasssamhällets allt hårdare tyglar. Där och självklart

bland alla de som är utanför arbete i stort.

Nåväl arbetarna vid bordet ondgjorde sig över politiker. Hur

dessa höjer sina egna löner och så kom en sjö av exempel.

De knöt ihop detta med det hårda skattetrycket men gjorde

inte distinktionen att skatterna skall gå till det offentliga allt-

så till folkets behov utan att de själva fick betala för mycket

skatt. När de väl ondgjort sig över att politiker har för höga

arvoden och att skatterna var för höga kom det då över till

att politikerna släpper in invandrare och att detta skulle dri-

va landet i konkurs.Självklart fick man med Gudrun Shyman

och hennes uppeldande av 100000kr i Visby förra året.

Det bär märkligt att många, som dessa män, sällan ser att

det finns en kategori människor som verkligen skor sig mång-

dubblet mer och lurar skjortan av folket och som kostar oss

alla 100-falt mer än vad invandringen eventuellt kostar .Jag

menar vår ekonomiska överklass. Alla de som skördat milj-

arder på omsorg, sjukvård och skola på bara ett par år. Alla

de som täljer guld utan att göra skit. Varför kommer de und-

an?

 

Nu är det dags. 2012 invigs ungdomens kulturhus

i Lagerhuset vid Järntorget. Det var minst sagt på tid-

en.

1980 började vi planera för ett kulturhus på Hisingen.

November 1981 invigde vi Cafe Hisingen. Tanken var

att det skulle vara en scen för stora och små band, för

teater och debatt. I sin förlängning hoppades vi på ett

stort Ungdomens hus.

Vi hade Björn Afzelius där och Marie Bergman. Vi hade

fulla hus med Sixten Woodcock Band. Vi hade en punk-

rockfestival där polisen ville stoppa och just som jag ha-

de fått dem på min sida och vi skulle få fortsätta ropar

bandet som spelade(om det var Lö eller Spika kuken

kommer jag inte ihåg):krossa den reaktionära stadskärn-

ans lakejer! Poliserna blev inte glada men jag lovade att

ta hand om de stridskåta punkarna. Den natten när det

var över funderade jag allvarligt vad i helvete jag höll på

med.

Den peristaltiska rörelsen var en av dåtidens stora band.

 

Det var band varje fredag och lördag med ett tjöt i dörren

med fulla ungdomar som inte kunde komma in då allt skul-

le vara drogfritt.

Det gick sådär. Mot slutet hade vi en spelning med Åke

Kråkan Band(med den nu kände Anders Lundin på gitarr)

och det kom en betalande åskadare(min flickväns syster).

Vi höll på drygt ett år. Glädjen försvann. Allt var ideellt.

När vi la ner stod vi där med skulder som vi gått i borgen

för. 150000 bl a för ny luftventilation(som vi satte ihop själ-

va). Vi spände bågen och den brast.

Så nu 30 år senare skall det alltså äntligen bli ett ungdom-

ens hus. Ja, bättre sent än aldrig.

 

I - and I still consider myself, I'm sorry to tell you, a Marxist and a Communist, but I couldn't help noticing how all the best Marxist analyses are always analyses of a failure. Slavoj Zizek

Är inte också detta vad vänstern i stort sett gjort sedan 70-talet?

Vi är mot så mycket, men vad vill vänster?

Var är visionerna?

Varför skall människor gå till vänster om det inte finns något

där som kan intressera?

60-talet blomstrade ideerna och praktiken. Det gavs visoner

om ett annat liv. Kulturen stod i centrum för det var där vi kun-

de uttrycka oss och skapa något.

Människor organiserades i grupper i allsköns mångfald och det

fanns intresse att delta och förändra. Det dog ut.

Idag har vi förorten. Där finns massor av människor som är i

behov av förändring. Idag syns det som de enda som lyckas

rekrytera är religiösa grupper och kriminella ditos. Det sker ju

i första hand bara för att det inte finns andra aktörer om man då

inte räknar fotboll.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

De senaste veckorna har jag sett en del film. Ingen har varit

så att jorden skälvt men flera klart sevärd. Hugo Cabret är

Martin Scorseses hyllning till filmen som sådan. Det är en

hyllning till drömmar och möjligheter. Det är en saga med

en dyster klangbotten men där vi ändå får hopp om att äv-

en den mest sorgliga av tider kan vändas i sin motsats.

 

 

Anonym av Emmerich är ett pekoral. Shakespeare skrev inte sina verk

utan de skrevs av en ädel adelsman. Det är Godzilla i en glasbutik.

Förra veckan satt tre somaliska kvinnor ett hundratal

meter bort och bråkade verbalt. Under mig satt tre kvin-

nor och kommenterade. De hånade och skrattade åt de

tre somaliska kvinnorna. Jag tänkte säga att de skulle

lyssna till hur det låter när de själva håller på men av-

stod. Jag har lärt mig att inte agera i kvinnors subvärld-

ar. Man kan bara förlora.

För några veckor sedan lyssnade jag till hur en liten grupp

kvinnor tog heder och ära av en annan kvinna. Det som den

stora knuten var att kvinnan hade röstat på Vänsterpartiet.

Något senare kommer objektet i fråga och alla de baktalan-

de kvinnorna vänder 180 grader och blir trevliga.

Den lilla världen är stor för dem som befinner sig där.Ofta

kan man hamna i krigstillstånd och då är alla medel tillåtna.

Det är då tvättstugekrig eller anmälningar till vakmästare

och hyresvärd sätter fart. Sånt skall man hålla sig utanför.

Relationer är vår stora barlast. Nästan alla i en relation an-

vänder massor av tid till att fundera över varför relationen

inte är så bra som de vill. Man funderar och funderar och

lägger massor av tid över frågor om vem som gör vad och

varför det blir så lite sex. Värst blir det när man får för sig att

den andre har träffat en annan. Svartsjuka är ett gift som tar

död på det mesta.

Så att bo ensam och vara ensam behöver inte vara negativt,

tvärsom, när jag du snart är 54 kan jag råda över mitt liv och

behöver inte slösa tid på meningslösa konflikter och behöver

inte heller tänka på vad som sagts och gjorts av andra.

Söndagen 12 augusti cyklade jag upp till Härland Tjärn

för att bada. Det var en underbar sommarkväll. Vattnet

låg blankt och det var så skönt att bara dyka i och sim-

ma ut. Jag låg där sedan mitt i sjön och såg mig omkring.

Livet blir inte mycket bättre än så här.

En av de märkligaste diskussionerna under året är

den som uppstod under Way out West. Festivalsled-

ningen beslöt att bara servera vegetariskt under fes-

tivalen och detta fick många att bli upprörda. Varför?

Vi äter för mycket kött. Vi har en djurhushållning som

på hålla i världen är djupt obehaglig. Vi skulle må bätt-

re om vi år mer grönt.

Bara några av alla de skäl för att äta vegetariskt.

Oavsett så bestämmer väl festivalsledningen vad de

vill servera.

Varför går man på festival? För att äta kött?

Trams, på min ära.

 

 

Marx hävdade att filosofer förklarat världen men att

det nu gällde att förändra den. Idag har vi nästan ba-

ra människor som förklarar världen medans vi har få

som gör något för att förändra den.

Förändring kräver praktik. Förändring kräver politisk

handling. Politisk handling kräver organisering.

Vi kan skriva på bloggar eller facebook eller skriva i

tidningar eller ge ut böcker men det är passiv politik.

Samzidatlitteraturen i Sovjetunionen hade betydelse

för att Sovjet till slut föll. Författare skrev sådant som

inte fick skrivas men det var inte där KGB satte in sin

attack. Det var inte författrna man fruktade i första hand.

Det var distrubutörerna man fruktade. De som landet

runt försåg människor med de förbjudna tankarna. Det

var distrubutörerna som var det stora hotet.

Politiker eller den ekonomiska makten frukatr inte det

skrivna ordet. Det skrivna ordet kan kontrolleras. Det

som de fruktar, och som alltid fruktats, är nära stora mass-

or kommer i rörelse. När de själva kan hotas i deras ägan-

de eller till sin egen person.

Det sägs att demonstrationer spelat ut sin roll. Det tror

jag inte på. Fysiskt motstånd är det som krävs för att rik-

tig förändring skall komma. Se Egypten eller Tunisien.

I skolan uppmanas till att tänka själv. I livet är det

en dygd att tänka själv. Frågan är om vi kan göra

det?

Tankar har ju ett ursprung. Jag formas av mina er-

farenheter och det jag tar intryck av det jag läser

eller ser.

De allra flesta människor söker inte aktivt efter kun-

skap. De flyter med. De som inte söker aktivt är ett

stort kollektiv som likt lydiga hundar följer makten.

Men inte ens de som söker aktivt tänker själva. De

är formade av ett historiskt tänk som skapats genom

årtusenden av skrivna ord och formulerade tankar.

Få i dagens värld går genom livet och lyckas formu-

lera en ny tanke. Det är mest gammalt gods som vi

gör till vårat.

 

I en intervju säger läkaren för handbollslandslaget att

man jobbar på att få Dalibor Doder klar till morgondag-

ens match. Jag hoppas av hela mitt hjärta att de miss-

lyckas. Med Doder på plan spelar Frankrike 6 mot 5.

Doder är vad Sven "dala" Dahlkvist och Robert Prytz

var för fotbollslandslaget. När de slutade kom de sven-

ska framgångarna.

Doder tycks vara en lärljunge till Paulus som sade:

 

-

Det finns mycket elände i världen. Massor

av människor utsätt för saker som inte ens

är möjliga att tänka sig.

Några stackars barn som placerats i jourhem

för att de skall skyddas våldtas av pappan i

samma jourhem.

Hur kan den mannen ens försöka fortsätta att

leva?

I Svart nåd av Dennis Lehane så upptäcker huvud-

personen Patrick McKenzie en utstuderad våldtäkts-

man. Mckenzie överlämnar inte mannen till polisen

utan ringer till en grupp som tagit på sig att röja und-

an våldtäktsmän. En sådan grupp skulle jag med gläd-

je skicka till jourhemspappan.

I USA får man inte anlägga golfbanor i kulturbygder. I

Sverige går det dock bra. Golfare måste ju underhållas.

I en mycket bra dokumentär av Bengt Jägerskog skild-

rar Eric Sandlins öde. Sandlin plågades av sin mor och

skickades ut ur huset med sin far. De luffade men snart

lämnades Sandlin bor till Fattighuset där han tillbringade

några år innan han såldes för 20kr till en bonde. Han för-

lorade tidigt sitt vänstra öga men tog sig fram i livet. Han

blev arrendebonde till slut och skapade sig ett rikt liv. På

sin ålders höst tvingas han sälja sin ekologiskt odlade bond-

gård för att ge plats åt svenska profitörer och amerikanska

golfdesigners. Fantastisk kultur och jordbruklslandskap öde-

läggs för att skapa en ny golfbana. Eric Sandlin flyttas till

ålderdomshem och nu 88 år gammal inser han att allt är

över och han skjuter sig själv.

Varför skall man gå över ån efter vatten, varför skall man

hitta på historier när verkligheten är fylld av dem.

När jag ser Kevin Tomlinson kommer jag att tänka

på Åke Mokvists två böcker om De ovanliga. Mok-

vist poträtterar massor av människor som av en el-

ler annan anledning inte kunnat anpassa sig till sam-

hället. De lever för sig själva och oftast nära naturen.

Det är underbara historier, många lyckliga men ock-

så många tragiska.

I Tomlinsons film framstår det mesta som gott i det

alternativa livet, men ibland kommer skuggor fram.

Som en av kvinnorna som fött fyra barn med fyra oli-

ka fädrer. Barnen var inte så lyckliga över dessa val.

Idag har vi de polyamorösa som vill ha plats och som

vill hävda att alla är lyckliga i dessa gruppförhållanden.

Jag minns mitt 70-tal där den fria sexualiteten hade sin

¨plats. Det fanns vinnare i denna sexualitet men det fanns

också stora förlorare. Modysson skildrar ju detta mäster-

ligt i Tillsammans.

Det är en svår fråga för om tvåsamheten är alternativet

har ju den ställt till med ännu mera skit.

Tomlinsons alternativare är ju ingen homogen grupp.Där

finns de sanna livsnjutarna , de politiskt medvetna och ak-

tiva och där finns de som bekänner sig till Eckankar lära.

De sistnämnda är en sekt som är nyreligiös och mycket

inspirerad av österländsk mystik. De som är med bekänner

sig till Eckankars lärs som kortfattat kan beskrivas:

Själen till sitt gudomliga ursprung, längs dess egen stig."

 

 

 

 

 

Nina Björk har skrivit och pratat om utopin och

drömmar. Om jag förstår saken rätt är hon ute

i ett gott ärende. Hur vi lever bestämmer ju fak-

tiskt hur vår värld ser ut.

De rika har ju lyckats att ta bort det privata från

diskussionen. Därför kan de fortsätta att utveck-

la klasssamhället till sin egen fördel. Om man kri-

tiserar klasssamhället är man en hatare och män-

niskoförnekare i klass med Pol Pot.

 

Självklart tillhör det allmänna debatten om de rika

kan skaffa sig fördelar på den stora massans be-

kostnad. Det finns inget privat. Det du äger är en

del av samhället. Det du tänker är en del i den stora

tanken.Självklart kan man tänka annorlunda, och

skall göra det, det är så man förändrar det stora,

men tanken räcker inte till för förändring. Det måste

till en praktik.

Jag kollar Flower power då och nu och möter männ-

iskor som anser hur du lever är den viktigaste frågan.

Man kan inte prata om en bättre miljö om man inte

själv strävar efter att leva som man lär. Det är en dis-

kussionen som måste erövras och få upp på den sam-

hälleliga agendan.

 

Under frihetsrevolutionen på 80-talet skreks det om att

vi behövde fria medier och då i synnerhet TV. Nu har vi

resultatet. Vad blev bättre? Fick vi mer politisk diskussion

och förmedlande av frihetliga ideer? Fick vi mer underr-

söaknde journalistik? Fick vi mer av TV från andra länder

än USA och England? Fick vi fler kulturprogram?

Svaret är att vi fick mentalt slem från USA och när de s k

fria kanalerna skall göra egna produktioner är det av sam-

ma slem.

Symptomatiskt är att TV9 ikväll visar långfilemn Air Force One.

Den har nu gått runt mer än 100 gånger på de fria kanalerna.

Den var skitdålig första gången och blir inte bättre av att upp-

repas in absurdum.

Det som räddar vår mentala hälsa är SvT. Utan SvT hade vi

garanterat drabbats att elektrisk lobotomering bortom all rädd-

ning. Det Aldous Huxley beskrev som en mardömsskildring av

framtid 1932 i Du sköna nya värld är inte långt borta. endast

SvT står där som en grindvakt till det mentala ghettot.

Swedbank vill ha en lag på att husägare skall

tvingas att amortera. Orsaken är att bankerna

ser att vinsterna kan minska. Swedbank är ju

den mest profithungriga av bankerna och tar

enorma risker för vinst. Det visar ju deras eng-

egamang i Baltikum för några år sedan.

Bankerna är ju spindeln i nätet i kapitalismen

och är systemet exekutor. Det innebär att man

vill ha möjligheten att ta ifrån människor deras

bsotad om dessa kommer på obestånd.

Vi kommer med detta att ta steg tillbaka där van-

ligt folk kommer att få gå från hem när de hamn-

ar i kris.

 

 

Alice Cooper på Liseberg idag. Jag rökte på någon

gång i tonåren och enda gången det hände någon-

ting var när jag lyssnade på Coopers bästa låt någon-

sin:Lyssna

Killer var dock inte den bästa plattan utan det var

Som så många andra av artisterna från 60- 70-talet

kunde han ha slutat 1975.

Jag stod på träningen idag och insåg att Sotomayer

när han slog världsrekord i höjdhopp hoppade över

ett fotbollsmål. Det är obegripligt. Dagens segrare

Ivan Uhkov hoppade 2.38m. Inte dåligt det heller.

Men kolla här! Det hade jag kunnat gjort lika bra.

Sotomayer hoppade 2.45m. Ett fotbollsmål är 2.44m

 

 

Den maskerade proggaren är en figur som tidigare publicerats i tidningen

Kapten Stofil. Här får vi följa superhjälten i det ena äventyret efter det an-

dra, bl a försöker han på Marx uppdrag att organisera arbetarna i tomtefab-

riken. För den som var med när det begav sig kommer den tidens verklig-

het uppvriden i fiktion kanske inte att verka överdriven, för alla andra kan

albumet läsas som en historieläxa.

I de första allmänna valen i Guatemala 1951 fick

Jacobo Guzman 60% av rösterna. En av hans

första åtgärder var att genomföra en stor jord-

reform som innebar att all mark som var obruk-

ad löstes in av staten till taxeringsvärdet för att

delas ut till jordlösa.

Detta fick landets jordägare tillsammans med CIA

och United Fruits att få kalla fötter. Så med vapen

från USA iscensätts en blodig militärkupp,1954,

som tar död på demokratin och tusentals männi-

skor.

När nu Hannes Råstams bok om Thomas Quick kommer ut

väcks självklart massa frågor. En av dem handlar om försvars-

advokaten Claes Borgström. Denne advokat som satt och sov

sig igenom alla rättegångar mot Quick. Var det kanske så att

man från åklagarsidan kände att bevisföringen var väl inriktad

på indicier och tyckanden och därför behövde ett stabilt namn

som de visste skulle göra dem till viljes?

Borgström var ju Sveriges radios expertkommnetator under rätte-

gången mot Christer Pettersson där makten i Sverige ville ha Pett-

ersson fälld. Ingen mördare kunde ju vara bättre än Chtister Pett-

ersson och ingen var väl bättre än Borgstöm att få svenska folket

att tycka på samma sätt.

Under Borgströms tid som Jämo har ju över- och medelklassens

kvinnor flyttat fram sina positioner. Viktigt har varit frågor om våld,

vilket är klasslöst mellan män och kvinnor. Samma gäller sexuellt

utnyttjande och sexuellt våld. Dock har frågor som att lyfta exem-

pelvis Kommunals medlemmars löner upp flera nivåer varit frånvar-

ande. Borgströms kompisar behöver ju hjälp med städning och pass-

ning av barn och vill inte betala så mycket för det. Borgströms två sys-

trar är ju två av landets mest kända skribenter så att serva överklass-

ens kvinnor har han levt med sedan barnsben.(Kerstin Vinterhed och

Anette Kullenberg).

Nu är han ju ombud för de två kvinnor som säger att Julian Assange

har utnyttjat dem sexuellt. Svenska staten är ju springpojkar åt USA

att svenska staten då kallar in ett lydigt verktyg som Borgström känns

logiskt. Huruvida Borgström är annat än verktyg i fallet Assange vill

inte min konspirationside förmedla.

 

 

 

 

 

 

En rad kändisar har gjort ett gemensamt upprop där de

ondgör sig över en ny sjöfyllerilag. De kräver rätten att

få vara full när man kör båt. De visar upp sitt meningslö-

sa liv vilket verkar kräva att de får vara ständigt berusade.

Bert-Åke Varg jämför lagen med terrorism. ganska långt

ifrån den kloka ugglan.

Mästaren i korkade utspel, Ulf Brunnberg, är självklart med.

Brunnbergs mentala penis är att jämföra med en mördar-

snigels, alla undrar var den är och ingen begriper mening-

en med innehavarens existens.

Kändisarna hävdar att de kommer att sättas i ett skärgårdens

Gulag då de inte får dricka sprit och åka båt. Hur dumt får det

bli?Har de inga rådgivare?

Under 90-talet blev två saker mycket uppmärksammade,

det var bortträngda minnen och multipla personligheter.

Massor av psykologer satsade sina karriär på att hitta

eller ta hand om människor som led av dessa minnen

och beteenden.

Incest kom in i våra liv vid denna tid. Med synnerligen

märkliga evidenskriterier sa vissa att 20% av alla unga

utsattes för incest. Människor började här ta illa vid sig

och slutade att bada med sina barn och talade regisser-

at om samma barn. Någon kunde ju lyssna som tolkade

det man sa till incest.

i USA anmäldes 40% av alla dagis och liknande verksam-

heter för att där skulle skett sexuella övergrepp. Man hade

poliser som specialiserade sig för att hitta dessa mörker-

människor som våldförde sig på barn. Det var en form av

Moskvaprocesser i öppen dager.

Idag kan vi se hur man manipulerat Tomas Quick till att

"minnas" död och övergepp i sin barndom och sedan hjälpt

honom att "komma ihåg" mord, vilka han då skulle ha glömt

av.

Troligen hade dessa psykologer, åklagare och poliser tittat

för mycket på film. Under 90-talet kom seriemördaren in på

film och blev överrepresenterad som mördare. Det handlade

om att göra profiler och ringa in. Det handlade om att få män-

niskor att komme fram i sin egen personlighet vilken stred

med andra personer i sin egen person. Detta gav naturligt-

vis stort utrymme för godtyckliga tolkningar och manipulation.

Alla ville ju bli verklightens Jodie Foster hon som kunde pra-

ta med odjuret Hannibel Lecter. Ibland kan fiktionen vridas

upp i verklighet. Quick är ju bara ett exempel.

Det finns människor som kan vända flera varv i sin

livsuppfattning och det utan större reflektion om sin

mentala status. Nu senast Mohammed Omar i Fib/K.

Omar gav ju ut Minaret som var en tidsskrift med en

humanistisk grundsyn och där islam var närmast en

befrielseteologi. Sedan hände något med Omar och

han blev islamist. Han flirtade med nazister och gav

uttryck för ren antisemtism. Nu har han ändrat sig ig-

en och gör avbön för att återgå till ruta ett. Det är inte

så vanligt att man gör två kovändningar under sitt liv

men det har Omar lyckats med under loppet av några

år.

Göran Skytte är ju en annan som gick från yttersta vän-

stern till att bli bekännande kristen och ta sin flykt till att

bli extremt konservativ.

Vänstern på 60- och 70-talet har ju fostrat massor av dag-

ens maktelit  Det var under åren av hemlighetsmakeri och

konspirationstankar som de lärde sig hur man skall söndra

och härska för att på bästa sätt ta sig fram till en position i

täten.

Det finns tydliga tecken av personlighetsstörning hos alla

dessa individer. De bryr sig egentligen inte om vilka samman-

hang de är i. Det viktiga är deras egen person hamnar i cen-

trum och de tar till vilka medel som helst för att ta sig dit.

Sverige har vunnit OS-guld. En fantastisk seger i gren

som heter Starbåt. Det är en klass vars utövare är dir-

ektörer eller arvtagare till mycket rika. Det är en men-

inglös idrott är så meningslös att det inte kommer att

vara med på OS-programmet 2016 i Rio. Frågan är vad

den ännu mer meningslösa organisationen Sveriges Oly-

mpiksa Kommitte (SOK) nu skall slösa skattebetalarnas

pengar på. SOK skulle ju kunna skotas rätt av. Det är en

korrupt organisations vars medlemmar åker jorden runt

och super upp skattepengar och var enda uppgift är att

ta ut representanter till OS. Jo, de har en uppgift till och

det är att stödja deltagare till OS med pengar. Ridning och

segling är SOK:s stora favoriter vilka får mest pengar.

SOK kan skrotas och de olika förbunden inom RF kan

själva utse representanter till OS. Då skulle mer pengar

gå till idrott och till riktiga idrotter.

Hannes Råstam kommer nu ut med den avslöjande boken om

Thomas Quick. Det är ett sensationellt fall i svensk rättshistoria.

Quick har hittat på och fått med sig psykologer, poliser, journali-

ster och åklagare i denna soppa.

Dan Larsson skrev om detta redan 1994 men fick ingen större

uppmärksamhet.  Nu rullas historien upp tack vare Råstam.

I Sverige är mord inte särskilt vanligt. Men med tanke på att varje

mord är förstanyhet i media kan många få föreställningen att det

är vanligare än vad det bevisligen är. Ca 100 mord per år sker i

Sverige och av dem är 70% familjerelaterat. De flesta mord sker

med kniv.

I jämförelse tar 1500 personer sitt liv varje år i landet. Självmords-

försöken är ca 9000. De felsta som lyckas ta sitt liv är män. De som

gör de flesta försöken är kvinnor.

I trafiken dör ca 250 bilister varje år och där är orsaken nästan alltid

för hög fart eller alkohol och självklart om bägge dessa är represent-

erade.

I sammanhanget kan nämnas att ca 20 cyklister dör varje år.

35000 dör av hjärtinfarkt varje år.

 

I alla fall ovan arbetar man långsiktigt och förebyggande när det gäller

att minska antalet döda utan när det gäller mord. Där är det bara fler

poliser som verkar vara den uttalade strategin.

 

Segling, skytte och hästsport tillhör mina favoriter

i OS. Man kan tydligt se vem som är förebild för

dem som kommenterar: se här

 

Jag undrar över hur kapitalet styr. Det är ju de bästa

som skall styra över produktionerna. Så är det inte.

Man kan undra över hur miljardföretag kan göra så

usla produktioner som exempelvis herrarnas tempo-

lopp på cykel. Hela hemligheten med cykel, löpning,

skridsko eller längdskidåkning är ju tidsangivelser.

Om man som i cykelloppet bara få se en cyklist och

en klocka blir det lika intressant som att kolla Lotta

på Liseberg i slowmotion och repris. Det är ju de and-

ra cyklisternas tider som gör loppet intressant. Utan

tider förlorar loppet sin stora mening. Detta borde mil-

jardföretag känna till.

Idag har vi en politisk makt som är närmast monolitisk.

Det enda som sticker ut är SD och deras hets mot in-

vandrare. hetsen har dock avtagit och SD börjar allt-

mer gilla att vara i maktens korridorer och därmed ren-

sar de bland de dummaste inom sin egen rörelse. De

alltför öppna rasisterna tas bort, homofoberna tas bort

och även de sjukliga islamofoberna försvinner. Lite av

SD tas upp i det monolitiska och sedan kan SD också

assimileras.

Denna brist på ideologi och politiska partier som driver

ideologi gör att vi hamnar i kaos. Det finns inget rätt ell-

er fel. Det finns inga klasser. Alla är helt lika och alla är

lika mycket värda, dock är vissa mer lika än andra, men

det talar vi inte om.

Det lämnar fältet öppet för dumheten. Religionen kommer

alltid som skjuten ur en kanon när dumheten planterar sig.

Människor som famlar efter något att tro på är särskilt bra

offer för religion.

Den folkliga dumheten som manifesteras i rasism och syns

tydligt bland svenskfödd underklass. De som ondgör sig öv-

er att invandrare får betalt för att lära sig svenska eller får

körkortet betalt tillhör denna kategori. De ser en liten sum-

ma pengar investeras på invandrare och skriker högt men

de är för dumma att se till att det finns en överklass som

skor sig tusenfalt. De dumma har skaffat en egen världs-

bild där alla brott begås av mörkhyade och där svensken

alltid är ett offer. De riktigt dumma tror att det finns en isla-

mitisk konspiration som syftar till att ta över Sverige och värl-

den. De är att jämföra med Korpelarörelsen vilka på 30-talet

trodde att Noaks ark skulle komma att hämta dem om de

bara vara rena nog och när arken inte kom gjorde de sig

bokstavligen till barn för att visa sin renhet. Det kom lik för-

bannat inte någon ark och de flesta hamnade på dårhus.

Det är ändå märkligt att all denna vardagsrasism kan uppstå

bara 67 år efter förintelsen. Då skickades judar, slaver och

zigenare in i masugnar och det rättfärdigades med ett tänk

som dagens dumma; allt är den andres fel.

 

 

 

 

Under den senaste veckan kommer utspel från de

sexuella utkanterna som får mig att fundera. Först

var det ålderdomshem för hbtq-personer. Anledning-

en är att hbtq.personer skulle känna sig ensamma

eller utanför i den heteronormativa vården. Jag kan

säga efter 10 år i långvård att alla gamla är utanför

och känner sig exkluderade och ensamma. Jag har

stött på få män som haft någon sexuell utstrålning

överhuvudtaget. Jag har stött på en skitkåt tant som

var 100 år gammal och hon var häftig.

Nästa grej var att polyamorösa, de som gillar att knul-

la runt med flera samtidigt gick med i pridetåget. Nu

är de utsatta för ett förtryck i paritet med alla andra

sexuella läggningar utanför det heteronormativa. Det

är bara vi asexuella som håller oss på mattan. Vi som

tvingas åsyna och åhöra ett ständigt tjat om kuk och

fitta och som bara önskar ett stilla samtal om Hegel, vi

biter ihop och lever med detta lidande.

Som om det inte var nog så skall vi ha röda bögar och

liberala flator och en massa andra inriktningar vilka skall

strida om vem som skall prata i kuken eller fittans namn.

Jag blir äldre. Jag känner inte så mycket av det kroppsliga förfallet ännu

men är fullt medveten om att det kommer. Jag besökte min 84-årige far

i förra veckan och ser att han inte gillar det faktum att han inte längre

kan göra det han gjorde utan problem för bara tio år sedan. Kroppen

lyder inte längre eller har kraften.

Jan Myrdal jämförde hur vi behandlar gamla i Sverige med hur indierna

behandlar gamla kor. I Indien får man ju inte döda kor istället binder man

dem vid ett träd med ett rep och när betet tar slut lägger de sig ner och

självdör.

Ålderdomen borde vara respekterad och inte som nu något vi gömmer

undan och inte vill tala om. De flesta självdör. De flesta blir gamla och

får krämpor. Ett liv finns ändå inne i dessa gamla. Ett liv ger visdom som

borde utnyttjas bättre. Alla skulle ha glädje av det. Jag minns min barndom

där de gamla samlades vid mjölkbordet och berättade historier. Det var

en glädje för mig som liten pojk varje dag åka till detta mjöjlkbord och lyss-

na.

Men det borde också finnas ett rätt att avsluta livet under värdiga former.

När man känner att vare sig kropp eller sinnen längre är med borde man

få hjälp att avsluta livet.

 

Det finns självklart problem med detta. Många blir deprimerade på sin åld-

ers höst och många försöker ta sitt liv. De största ökningen i självmord sker

bland äldre män. Man kan då se att behandling hjälper och det går att kom-

ma tillbaka, men många vill ha ett slut av den enkla anledning att de anser

att deras stund på jorden är över.

Det religiösa breder ut sig igen. Det kan man se i abortfrågan

då den religiösa dubblemoralen flyttar fram sina positioner.

Abortförbud och abortinskränkningar står högt på de religiösas

agenda. Det är i sig en gåta att de driver denna fråga så hårt

då de ofta älskar dödsstraff och är i fronten när det gäller att

använda våld i Guds namn. När det kommer till krig brukar de

religiösa stå i fronten för att få döda i guds namn.

Man kan fråga sig varför de inte hårdare driver frågan om fri

runkning. Vid varje tillfälle då en man runkar och släpper en

sats på toaletten, i en tidning eller i kalsonger mördas miljon-

er små liv. I det stora perspektivet mördas triljoner spermier

varje dag, Små stackars spemier som torkar ut i en tidning

eller i en kalsong. Sålunda borde de religiösa driva antirunknings-

kampanjer för att rädda liv.