leifsjoqvist

I utkanten av diskussionen om dödshjälp
finns ytterligare en fråga.
I existensens villkor lägger vi ju inte bara
det nödvändiga, äta, skita, sova och repro-
ducera.

Oftast menar vi med meningen att den skall
vara rolig, trevlig och lustfylld.
Vi skall nå flow.
Vi skall träffa en partner och vara lyckliga och
få gosiga barn som alltid sover och våra vänner
skall alltid finnas till hands och bekräfta oss och
vi skall ha ett kreativt och välavlönat arbetet där vi
dagligen hyllas för vår kompetens.



Ta alla saker ovan.
Hur skall vi kunna uppleva dem eller ens kunna
definiera dem om vi inte levat i deras motsats.
Lidandet, misslyckandet , tvivlet , ångesten,
längtan, den ofrivilliga ensamheten ,smärtan
är lika stora kategorier som de först nämnda.

Det ställer frågan om dödshjälp i ett annat ljus.
Det ställer frågan om Prozac och annan psykofarmaka
i ett annat ljus.

Det är inget självändamål ( missbruk av lidande är ju bland
det mest avskyvärda) att utsättas för anti-teserna men för
att nå det högre planet, för att känna verklig lycka eller kärlek
då måste man upp i syntesen.