2019-10-30
09:38:50
Svårt att förstå
Varför röstar underklassen på SD?
SD är ett klassiskt högerparti med rasistiska undertoner
och om man tillhör underklassen har man ju inte mycket
att hämta här. Välfärden tillhör ju enligt partiet de som
redan har. Här finns en etnisk komplikation som gör att
man som "svensk" kan lockas att rösta på partiet, men
frågan är om man då läst vad partiet står i avgörande
frågor rörande välfärden?
Så man kan undra hur det är:
-Är det som Jan Myrdal skrev om Ny Demokrati på 90-
talet att folket "pissar i valurnorna" , eller
-Är det som Stickan Andersson svarade på 70-talet om folket
är dumt och svarade: Nej det är dummare.
Frågan är berättigad.
Hur kan man blunda för de senaste decenniernas omstruk-
turering från att vara ett någorlunda jämställt samhälle till
att återgå till skillnader värre än 1800-talets?
Hur kan man blunda för överhetens exempellösa berikande
av sig själva på folkets bekostnad?
Hur kan ett folk som satte solidariteten som fråga ett omvand-
las till ett som blivit etniskt skogstokigt?
2019-10-29
11:41:01
Vem skall vara rädd
Det finns en märklig skendebatt i landet där SD och
annan höger kritiserar liberaler och vänster för att
dessa negligerar männiksors rädsla. Denna höger
menar att liberaler och vänster själva bor i medel-
klassområden och inte har en aning vad som sker
i den förhatliga förorten.
Men vet högern det?
Vilka av alla högerhatare har någonsin stt sin fot i
förorten?
Hur kan de vara hotade när de inte ens ser en invand-
rare på vykort?
Är det inte ännu värre att driva en hatstorm utifrån en
imaginär bild där man utan någon empiri eller självupp-
levdhet tror sig veta sanningen?
Kritiken mot vänster och liberaler är i hög grad sann.
Det finns ett exotiserande här som emellanåt tillskriver
förorten en radikal dimension som helt enkelt inte finns.
2019-10-27
11:02:59
den visionslösa makten
SD framgångar är ju ingen överraskning för de som
anser att övriga partier sedan decennier ägnat sig åt
att utveckla sig själva fria från visioner eller ideologi.
Viktigaste punkten för de stora partierna är att kunna
försörja sina kadrer med arbete i nämnder och projekt.
Oppositionen som springer till SD är ju inte särskilt
sorgfälligt, de äntrar ju en båt som kör på grund oft-
are än håller kursen, men det är en annan kurs och
skitsamma då var målet är.
När då en fascistisk strömning vinner gehör visar makt-
en sin brist på ryggrad. De tänker: kan vi sitta kvar bara
om vi också ropar på mer polis och strängare straff så
kan vi väl göra det.
Man kan ju se samma ändring när det gäller invandringen.
Moderater är ju de som är helt utan styrning och riktning.
Partiet kan rymma allt från kapitalistanarkister till gammal-
konservativa och det ända de verkar kunna enas om är att
de vill ha makt och därför samarbetar med SD. Den fråga
man kan enas om för tillfället är att livsmedelsbutiker skall
få sälja öl och vin.
Man kommer ju att tänka på det visionslösa Weimar med
svaga regeringar där till slut de konservativa och liberala
gjorde gemensama sak med Adolf och inom loppet av bara
några månader blev demokrati till diktatur.
Ulf vill nu i samma politiska soppa som då ge Jimmie makt.
Moderater vill ju ha ordning i skolan och mer katederunder-
visning, man kan ju undra var de själva höll hus när hsitoria
var på schemat.
2019-10-24
09:54:31
Rätt frågor men fel svar
Den högervåg som säges rida oss är till sin karaktär
populistisk. Folk i gemen är förbannade på orättvisor
och denna ilska måste få utlopp på ett eller annat vis.
Intressant är att den kritik som drabbar SAP för den
påminner i hög grad om den som yttervänsten ställde
på 70-talet.
SAP som ett toppstyrt parti som inte lyssnar på vare sig
medlemmar eller vanligt folk.
SAP som ett etatistiskt parti vars ledande syfte är att till
varje pris stanna vid makten.
SAP med en smutsig byk där man sanktionerat samarbete
med den tyska nazismen och grundat rasbiologiska institut-
et.
Denna kritik har i huvudsak samlats upp av SD och ställer
man SD:s kritik mot låt oss säga SKP på 70-talet är likhet-
erna många.
Samma gäller kritiken av Public Service och etablerad media.
SKP sa på 70-talet att detta mediala etablissemang skapade
falskt medvetande och vars huvudsaklig uppdrag var att för-
svara makten som sådan, både kapitalet och de etablerade
partierna.
Synen är påfallande lik och lägger man sedan in Myrdalfalang-
ens tes om mediavänster från 80-talet är det som en historisk
upprepning sker fast nu med tydliga högerpolitik som grund.
Alltså en kritik som är påfallande lik oavsett om den kommer
från höger eller vänster. Gemensamt är att den säger sig kom-
ma underifrån, ett underperspektiv: folket mot makten.
Det är här man förstår vikten av ideologi.
Kritiken måste vara mer än bara ett ytligt utanpåverk annars
kan den användas till vad som helst.
2019-10-22
15:35:49
Om de förment demokratiska
Janne Josefsson är god nog för att visa en tydlig tendens
inom dagens mediaaktörer och det är den som handlar om
att man biter den hand som föder en.
Josefsson har självklart märkt av att den politiska vinden vänt.
På 70-talet var han en del av det kotteri som lekte vänster in-
om journalistiken, men med tiden har han blivit en alltmer tyd-
lig populist i ordets sämsta mening.
Han liksom SD säger sig vara på folkets sida. Det handlar då
om det folk som vill sparka neråt och slicka uppåt och skuldbe-
lägga de svagaste grupperna i samhället typ tiggare.
Typiskt är att det han har mest dåligt samvete för är en intervju
med miljadären i Trelleborg. Han lider för att han gjorde denne
man ont. Han lider inte när han hänger ut 11-åriga grabbar i
Bergsjön eller när han puttar undan tonårstjejen i denna inter-
vju där Josefsson är pinsam.
Idag handlar allt Josefsson skriver om mediakatörer som skriv-
er om feminism, klimatet eller om hur vänster journalister var
och är.
Det går fort när ett samhälle byter riktning.
Idag vill makten och dess aktörer (som Josefsson) lösa prob-
lemen med biologi och repression.
Kriminella har antingen en dum etnicitet eller onda av födseln
och det enda som hjälper är att läsa in dem och gärna för all
tid.
Intressant är att när klasskillnaderna idag är större än när det
var som värst på 1800-talet så återkommer också samma
värderingar som rådde då. Varat bestämmer tänkandet.
Då som nu vill man förklara världen med att den fattige har
sig själv att skylla och den rika har blivit det genom ett när-
mast heroiskt arbete och självuppoffrande.
Den fattige mår då bra av att få det ännu sämre och skall va-
ra glad för en liten skorpa och ju mer tyglar ju bättre för den
fattige har dåliga gener och är av naturen ond.
Den rike behöver tvärsom ännu mer för att ens gärningar
skall bli ännu fler och av den belöning av den redan rike
blir samhället bättre.
Hur man kan sprida en sådan närmast absurd världsbild?
Fråga Josefsson.
2019-10-12
09:37:10
Den dubbla döden
När jag som ung upptäckte det skrivna ordet fick jag en
samling husgudar som i mycket styrde vad jag skulle
tycka och tänka. Dagens motto "Tänk själv" är ju bara
trams. Man tänker ju utifrån den kunskap man tar till
sig. Det kommer ju inte bara av sig självt innen i våra
hjärnor.
Mina förebilder var först Jan Myrdal. Under några år
fanns ju inte en mening som jag inte samtyckte med
och spred vidare. När sedan mot slutet av 70-talet och
början på 80-talet den väsnter jag tillhörde började att
krackelera dör två namn upp Anders Ehnmark och Sven
Lindqvist.
De blev mer samtalspartners än Myrdals predikande (pra-
tet om att gå till läggen kändes mer som kuliss) . Ehnmarks
fyra böcker om frihet och demokrati är bland det bästa som
skrivits och serien började med Arvsskifte.
Utrota varenda jävel var ju en befrielse när den kom som en
brandfackla i ett mörkt rum.
Bägge dessa herrar har ju varit en garant för det goda samtalet
och de stora värderingarna. En slags livboj för en vänster.
Nu är båda döda och jag måste hitta nya livbojor.
2019-10-10
16:37:43
Där vi borde mötas
“Out beyond ideas of wrongdoing
and rightdoing there is a field.
I'll meet you there.
When the soul lies down in that grass
the world is too full to talk about.”
and rightdoing there is a field.
I'll meet you there.
When the soul lies down in that grass
the world is too full to talk about.”
Rumi