2017-06-05
02:29:05
Relativism
Vänstern hade i Sverige och väst ett problem med jämförelser
med de reellt kommunistiska staternas praktik. I väst gick man
tills storms för diverse statliga påhopp på grupper och individer
som var oppositionella men i relation till hur oppositionella be-
handlades i de kommunistiska staterna var ju skillnaden monu-
mental. Det finns inte och fanns inga Gulag i väst.
Idag när Sverige och väst går till storms mot terrorismen och dess
dödliga hot förbiser man alltid det faktum att de stater där väst varit
och ockuperat, infiltrerat eller aktivt stött avsättande av makter har
man skapat anarki vilket skapat en terror som dödat miljoner civila.
2017-06-04
10:31:51
Fiktionen och verkligheten
Serien The Following handlar om en psykopatisk massmördare
som samlar människor omkring och deras credo är att döda för
att befria. Och de dödar. De dödar vem som helst på öppna plat-
ser för att skapa skräck.
Det som hände i London igår påminner mycket om hur sekten i
The Following agerar.
Skillnaden är att huvudpersonen i The Following är ateist och är
ute efter att skapa ett evigt eftermäle för sig själv.
I verkligheten har vi IS som dödar för Allah.
Men åter ,verkligheten överträffar fiktionen.
2017-06-02
15:59:22
perspektiv
När vi idag pratar om terrorism och hotet från densamma
hörs så gott som aldrig röster som söker rötterna till denna
terrorism. Nej, istället får vi en bild av att det bara är ondska
som uppstått ur ett ingenting som anfaller oss. Terrorismen
går inte att förstå och skall inte förstås.
Ingen skulle ju säga att väst själva skapat det monster som
nu springer och spränger på våra gator.
Det började så smått med insatsen mot Irak 1990 och fortsatte
med äventyret i Somalia 1992. När muren och Sovjet föll öpp-
ades dörren upp för USA att vara den enda supermakten och
man kunde göra i princip vad som helst.
Men de största aktionerna som öppnade dörren för terrororgan-
isationerna var invasionerna i Afghanistan och Irak, och senare
spillde det över i Libyen.
Ockupationen av Irak var olaglig och byggde på lögner. Bush och
Blair valde att föra resten av världen bakom ljuset och de lögner
som motiverade kriget är sedan länge avslöjade. Däremot har inte
de ansvariga för detta krig som kostat hundratusentals liv ställts
till svars.
Krigen skapade terrorismen.
Det är ju närmast patetiskt att följa amerikanska presidenters väl-
vilja till Saudiarabien vilken är den enskilda stat som skapat flest
terrororganisationer.
Det går alltså att se ett tydligt mönster i terrorn, men om man skulle
åtgärda den skulle man behöva rannsaka sig själv och välja bort någ-
ra allierade.
Lättare då att skylla allt på ondskan och islam.
En av historiens mest realpolitiska aktioner var när Truman gav klartecken
till att fälla atombomberna över Nagasaki och Hiroshima. I den officiella
amerikanska historieskrivningen står det att bomberna föll för att rädda
amerikanska liv. Sanningen var ju den att det var ett geopolitiskt spel.
Röda Amen stod vid gränsen och om de gått in och tagit över hade USA
förlorat greppet om kanske inte bara Japan utan hela Asien.
Det var inte långt borta att atombomberna föll även under Koreakriget där
fyra miljoner koreaner fick sätta livet till. det var också realpolitik.
Lite senare i Vietnam när USA pressades på sin globala överhöghet dog
fyra miljoner vietnameser till följd av det långvariga kriget.
Mönstret går alltså igen.
USA bekämpar ondska och miljoner efter miljoner människor dör.
2017-06-02
13:52:00
Diskurser
Jag tänker på hur det pratades när jag växte upp.
Min föräldrar hade ju sina rötter i den värmländska
landsbygden och flyttade till Göteborg där man i
huvudsak umgicks med arbetarklass. När de prat-
ade och jag som ung pojk lyssnade hörde jag följ-
ande:
-Man gillade inte makt oavsett var den fanns
-Man gillade inte skatter utan tyckte de var för höga
-Man begrep överhuvudtaget inte tanken om svartjobb.
I synnerhet på landet var det en självklarhet att man ut-
förde jobb för varandra utan att pengar var inblandade
-Man gillade inte allt utanför heteronormen
-Man gillade sprit och tyckte den generellt var för dyr
-Man gillade schlager och dansband och avskydde allt
utanför det
-Kultur var för snobbar
-Man gillade inte utlänningar och inte heller vita sådana
som finnar. Zigenare var värst.
-Man ogillade alla former av bidrag om man bortser från
barnbidraget. Människor skulle göra rätt för sig.
-Porr var kul
De märkligaste uppfattningen var den om kvinnor. I bägge
lägren, staden och i synnerhet på landet, fanns massor av
starka kvinnor när jag växte upp. Men de tyckte gemensamt
att de som tog strid för kvinnans rätt var hoppetossor.
Och nästan alla var socialdemokrater.
Detta var alltså från mitten av 60-talet över 70-talet.
När man pratar om denna tid som vänstervågstid bör man göra
vissa distinktioner.
2017-06-01
11:43:01
fiktion och verklighet
Under några år har jag följt serien om Frank Underwood och
hans fru i House of Cards. I början tänkte jag att det här är ju
fiktion men man kanske kan tänka sig att det blir verklighet.
Så kom Donald Trump och åter besegrade verkligheten fik-
tionen. I jämförelse framstår Frank Underwood som den
bäste av statsman i jämförelse med dagens president.
2017-06-01
02:14:18
Livet rullar på och man ändras och sedan kommer döden
När jag nu snart fyller femtionio år är det tankefigurer
som ändras. Vissa blir viktigare och andra mindre vik-
tiga. Jag har mindre behov av att träffa andra människor
på den lilla fritid jag har. Det kan ju också bero på att jag
hela tiden umgås med människor på och vid sidan av plan-
erna vilket ju är mitt arbete. Det är ett mönster som även
min farfar och far hade. De blev mer ensamvargar ju äldre
de blev.
Jag tänker inte särskilt ofta på kvinnor i min lilla heterosex-
uella värld och när jag ser serier och filmer kan jag nästan
rygga tillbaka när män och kvinnor slafsar med varandra.
Det är en befrielse att slippa använda tankeutrymme till att
tänka på kvinnor och i synnerhet på kvinnor som man inte
får.
Länge fanns döden som först en skräcktanke i yngre år till
en obehaglig tanke upp i åren till idag när jag är införstådd
att den kan komma när som helst inte är mer än den eviga
vilan. Jag vill ju inte lida och jag vill inte ha någon långsamt
nedbrytande sjukdom men döden som sådan stör mig inte.
Jag räds ingenting. Jag oroas inte för något som har med mitt
eget väl och ve att göra. Det som kan rubba mina cirklar är
att min barn inte har det bra eller om mitt barnbarn inte skulle
må gott.
Det är ett enkelt liv.
2017-05-30
12:36:57
Maktanalys
I Sverige idag finns en märklig samstämmighet mellan liberaler,
libertarianer över nazister och neofascister till vänster och int-
ersektionalister och det är att utvecklingen styrs av enbart den
politiska makten, media och kultur.
Frågan om makt handlar bara om frågan om värderingar.
Ingen tar upp frågan om kapitalet.
Det är som om frågan om svenskt näringsliv och arbetsmarknad
är en icke-fråga.
Svenskt näringsliv är ju uppbyggt som en värsta diktatur. Den som
har pengar bestämmer oavsett kompetens eller värderingar.
Så om man sablar ner på Sveriges Radio och pratar som om detta
är DDR och samtidigt blundar för hur kapitalet är organiserat är an-
tingen blind eller bara dumihuvudet.
Det är mer naturligt att neofascister och nazister blundar för detta.
Deras analys bygger ju på att vi har det i blodet. De pratar om bra
blod och dåligt blod. Då kanske man inte skall begära så mycket.
Mera märkligt blir då den vänster som också bara ser till värderingar.
En vänster som inte tar med bas och överbyggnad i sin analys är ju
per definition inte socialistisk. Vänster blir här då något annat än soc-
ialism. Sällan eller aldrig pratar denna vänster om klass och motsätt-
ningar mellan dessa klasser, desto mer pratar de om motsättningar
mellan kön, sex och ras.
Den stora faran med denna brist på full analys är att kapitalet kan härja
fritt, och gör det, och formar världen till den totala kapitalets diktatur som
den alltid strävat efter. Det är kapitalets natur att sträva efter den totala
kontrollen.
Frågan är hur en vänster kan missa det?
2017-05-30
11:35:39
Drömmen om en revolution
På den mycket intressanta podden Markus och Malcom pratar
man om det kommunistiska samhället. Det väcker en fråga som
jag burit med mig stora delar av livet. Idag tror jag inte att en revo-
lution på det sättet som genomfördes under 1900-talet är möjlig
eller eftersträvansvärd.
I huvudsak tror jag att revolutionärens största tankefel är att efter
denna revolution skulle allt bli så mycket bättre. Vad skulle egent-
ligen förändras i våran banala vardag efter en revolution? En revo-
lution idag skulle ju slå sönder det mesta i det samhälle vi har för
att sedan byggas upp. Under överskådlig tid skulle man då behöva
bygga upp en repressiv makt för att ha kontroll på alla de som var
emot samma revolution. Det ligger ett Gulag om hörnet efter varje
revolution.
Det kan ju bli en nödvändighet att göra någon form av revolution.
Om det spöke som nu drar över västvärlden och som bär neofascis-
mens ansikte ytterligare flyttar fram sina positioner kan ett försvar
av ens de enklaste borgerliga fri- och rättigheterna bli tvungna att
försvaras och då kanske i sin ytterlighet med våld.
Men det perspektivet är inte att förändra bara för att ta makten över
produktionsmedlen, det är snarare ett försvar för det borgerliga sam-
hället.
Revolutionärer har ju i ett och ett halvt sekel häcklat reformismen
för att denna bara vill dela säng med kapitalet. Men om man tittar
tillbaka och ser hur arbetarrörelsen under relativt kort tid förändrade
Sverige måste man tänka till. Det handlade om att organisera arbet-
arna, att organisera kampen för ett bra boende, ta kamp för en alter-
nativ kultur eller att organisera kooperativ för att se till att medlemm-
arna fick bra varor till rimliga priser. Det fungerande så länge som
Socialdemokratin var ett medlemstyrt parti och där de styrande i part-
iet var någon form av socialister. Marx tes om att "varat bestämmer
tänkandet" blir tydlig när man ser till hur sossarnas elit under 1900-
talet flyter ihop med den ekonomiska eliten och börjar självklart tän-
ka som den.
I B Traven sextett av romaner om revolution är en av de bärande tes-
erna att man inte skall börja prata om hur man vill ha det när man håll-
er på att befria sig. Om man gör det är splittringen given innan man
ens börjat befrielsen och detta, vad kommer sen, har inget svar.
Med stigande ålder blir jag mer privat. Den revolutionära glöden falnar.
Uppenbara orättvisor som krig och förtryck upprör mig fortfarande men
att förändra ett samhälle som vårat handlar mer om de små stegen.
Tyvärr tas ju inte ens de små stegen nu.
2017-05-29
11:12:07
War machine
David Michod har gjort en film om en del av kriget i Afghanistan.
Brad Pitt spelar en fiktiv general som dock alla begriper är Stan-
ley McChrystal. Denne general kommer till Afghanistan för att rö-
ja upp och vinna kriget för USA i Afghanistan. McChrystal hade
ett bra CV och hade tidigare röjt i Irak ( för vem kan fråga sig).
Det är intressant att följa spelet om hur USA tänkte sig vinna det-
ta krig. När McChrystal begär att få 40000 soldater får han det till
slut från Tyskland, men med den begränsningen att de inte fick
sättas in i strid.
De amerikanska politiker och alla FN-anställda framställs som helt
uppgivna och som bara väntar på avlösning.
McChrystal ville nog vinna detta krig men han var helt omedveten
om Afghanistans folk och historia. Man kan inte bara komma med
vackra ord från en kolonialmakt och tro att afghanerna tar sig till
sina hjärtan.
Filmen är inte speciellt bra. Pitt har underbett som vanligt när han
spelar soldat och filmen är behäftad med de vanliga klicheerna för
amerikansk film (Michod är dock från Australien) som skall skildra
krig:
-De amerikansk soldaterna vill väl men är desillusionerade och undrar
varför de inte får strida som riktiga soldater, alternativt inte förstår vad
de gör där.
-Amerikanska befäl är förbannade på politiker som inte låter de duktiga
soldater kriga som riktiga män.
-Den inhemska befolkningen är lätt efterbliven och de inhemska soldat-
erna är både efterblivna och går på droger.
Även om filmen inte är bra väcker den ändå frågan: vad i helvete gör USA
och FN överhuvudtaget i Afghanistan?
2017-05-27
23:09:04
bada
Idag tog jag årets första dopp. Det var varmt idag och när jag
hoppade i Härlanda Tjärn var det 20 grader i vattnet. Riktigt
skönt.
Det roligaste med dagen var dock att snokarna var tillbaka under
bryggan. De var borta förra året men har alltså hittat tillbaka igen.
2017-05-27
23:05:49
Cykel
Giro d´Italia går mot sitt slut. Aldrig tidigare har det
varit så jämnt mot slutet. Sex cyklister kan vinna. Den
stora frågan är vem som har benen för dagen. De sen-
aste bergsetapperna har körts i hårt tempo och alla är
trötta. Så vem är minst trött. Demoulins är favoriten om
han har orken. tempo är hans specialitet och få eller ing-
en kör tempo som han. Nibali och Pinot kan vinna om de
har dagen. Quintana är en svag tempoåkare och även om
han leder inför sista etappen så har han för lite tid. En lit-
en outsider är Zakarin som sett bra ut de senaste dagarna
och har gjort några riktiga grymma lopp på tempo.
Spännande är det i vilket fall.
Det är fascinerande att följa dessa cyklister. De är som maskiner.
De tittar på sina pulsklockor och om det börjar komma på rött
så slår de av. De vet att de inte kan besegra kroppen med vilja.
Om det lyser rött och kroppen börjar säga ifrån så måste de helt
enkelt släppa andra åkare. Om de inte gör det kommer de att klap-
pa igenom totalt, På bara någon mil kan de tappa flera minuter vil-
ket är förödande i en Tour. Demoulins har flera gånger under de
senaste dagarna gjort så här. Han har släppt och väntat. Istället
för att följa med i ryck har han legat och kört i ett tempo. S han
har tappat tid men inte mer än att han kan ta igen det på sista
tempoetappen.
Touren är egentligen ett lopp som handlar om att fem -sex cyklister
kan vinna. Det handlar om de sex som nu ligger i topp. De har styr-
kan och de har teamet runt om som kan hjälpa dem till seger. Ingen
cyklist kan vinna med ett svagt team. Det handlar alltså om fem-sex
åkare som kan vinna sammanlagt. Sedan finns det de som kör om
etappsegrar men som inget har med totalen att göra. Vissa är bra
på köra berg och kämpar om de etapperna. De allra flesta är hjälp-
ryttare för sina kaptener. De skall hålla fart för sina kaptener eller
dra igång klungan för att skapa yta för teamets spurtare.
Cykel är så mycket lag även om fokus finns på de fem-sex som
slåss om slutsegern.
2017-05-27
11:28:40
På bio
Det är inte så ofta jag går på bio nuförtiden. Runt de tjugo
var det en film i veckan. En orsak till att det blev färre besök
var att jag blev far och en annan att det kom video och sen-
are hittar man ju allt på nätet.
De är ju lite synd. Det är en bättre upplevelse att se en film
i det stora formatet oavsett hur stor skärm man har hemma.
Igår var jag och såg Alien-Covenant. Det var bara ett måste.
Jag såg den första Alienfilmen 1980 på Flamman. Det var en
märklig upplevelse för jag var ensam i denna stora klassiska,
sedan länge nedlagd, biograf. Filmen hade gått länge och ha-
de bara någon vecka kvar innan den skulle tas bort. Jag hade
läst om den. Jag hade läst en serietidning så jag visste storyn.
Ändå satt jag och höll i träramarna. Den första filmen måste va-
ra en av filmhistoriens mest spännande. Jakten på monstret, ell-
er om det är tvärsom, i smala gångar i ett nedgånget rymdskepp
är ju genial. Man vill bara skrika åt Ripley i slutet av filmen att slu-
ta leta efter katten och kolla monstret bakom ryggen.
Den första filmen är också den bästa. Vilket är lite märkligt med tanke
på att tekniken rusar fram och man idag kan göra närmast vilka effek-
ter som helst. Men det är berättelsen som är det viktiga och de aktör-
er som driver fram den.
Filmerna som sedan följde har skiftande kvalite. Andra filmen smask-
ar på med effekter och det sker på bekostnad av berättelsen som i
sammanhanget verkar ha en underordnad betydelse.
Sedan kommer del 3. David Fincher gör sin första riktiga långfilm. Och
som han gör det. Det är ett dystopiskt mästerverk. Klart en av de bästa
filmer jag sett. Planeten som bebos av i huvudsak onda människor och
andra som bär en massa tillkortakommanden i sin barlast. Alla dessa mer
eller mindre misslyckade människor, alla dessa som kanske varit bäst som
döda, jagas i trånga gångar av det stora onda. I denna dödsjakt plockas
det mänskliga fram som de flesta av dessa grova brottslingar inte tidigare
haft. Det finns så många bottnar i Finchers film att man kan se den flera
gånger och varje gång ha behållning. Några år senare gjorde Fincher sitt
stora mästerverk Seven vilken är en av filmhistoriens bästa filmer vilket
han sedan toppade med Fight Club.
Del 4 är svår att bestämma. Är det en kalkon? i vilket fall tycker jag inte
att Jeunets formspråk fungerade. I filmerna Delikatessen och De förlorade
barnens stad skapar Jeunet ett formspråk som ingen sett tidigare och där
han skrev i sig i filmhistorien. Men detta formspråk fungerar inte när man
har en tradition att förhålla sig till.
Så nu då är Scott tillbaka med femte delen. Emellan har vi Prometheus
som var en storslagen film som tar sig tar sig an den mänskliga existens-
en i stort som tema. I mitt tycke kunde Scott varit lite tydligare och han
skulle inte brassat på å det vildaste i den senare delen av filmen. Jag
gillar den första delen av filmen som handlar mycket om Walter som är
en robot som är en utveckling av den David som fanns i Prometheus.
Hans tankar om existensen i allmänhet och hans egen i synnerhet är
spännade. Vad som närmast blir obegripligt är Davids intåg i filmen. I
några scener som kunde varit en film i sig blir filmen bara för mycket
av allt. Så den sista(?) delen av Aliensviten blir kanske den sämsta
trots alla effekter som Scott inte hade tillgång till i den första och ändå
var första så mycket bättre.
(Filmerna Alien vs Predator är en egen och mycket uslare genre)
2017-05-24
13:06:54
Serie som belyser vår tids största fara
När vi pratar om frihet finns det två stora skiljelinjer som
finns med samma ord: Frihet till och Frihet från.
De positiva är alltså till. Det är det öppna samhället som
har öppna gränser, yttrande-, mötes-, organisationsfrihet
och där allt som inte skadar någon annan är tillåtet.
Det negativa handlar i huvudsak om att skydda medborg-
aren från allt det ovan. Frihet från att utsättas från våld ell-
er dåliga tankar.
I serien The Handmaid´s tale befinner vi oss i en värld av
negativa friheter. Människor avrättas till höger och vänster
och allt handlar om reproduktion. De som styr vilket är ett
patriarkat säger att det är för de mångas bästa och att när
man skyddar många kan några få drabbas av detta.
Boken som serien bygger på
I serien får vi tillbakaglimtar till hur detta kunde ske. Hur grod-
an sakta kokades och utan att den märkte att den var på väg
att dö. Skyddet mot terrorismen skapade en repressiv stat som
sakta fick ett eget liv. När polis och militär ges makt har de en
tendens att öka sin egen makt och detta sker snarast per auto-
matik. För att skydda människor måste man begränsa deras
rörelse- och tankefrihet. När man letar efter fiender hittar man
alltid några och snart letar man efter de i gråzonen och ytter-
ligare lite senare går man utanför gråzonen.
När så man passerar gränsen där debatten och tankarna har
begränsats förlorar också orden betydelse, det är då den stora
repressionen sätter in. Små brott blir stora brott och straffen
blir skarpare , dödsstraffen ökar och tortyren sätts in. Det är
den repressiva statens dilemma, ganska snart har man nått
taket i repressionen.
De allra flesta repressiva stater skyddar sig genom att skapa
demoniska fiender. man säger sig skydda sig med våld mot
något som är än värre. Detta än värre är alltid en illusion som
skapar en stat där verklighetsbegreppen förskjuts. När man in-
tervjuade de som ledde tortyren för den grekiska juntan på
60-talet mot diverse motståndsfolk försvarade de sig med att
de som torterades var människor som skulle dödat dem själva
och deras familjer. Torterarnas upplevelse var alltså att de i
första hand skyddade sina egna liv och sina familjers mot vad
de upplevde var reella dödshot.
Serien The Handmaid´s tale skildrar detta tämligen väl. Det är
en orwellsk värld vi förflyttas till och den är inte så lång från vår
egen.
2017-05-24
12:06:05
fegt?
Ett nytt terrorbrott utförs i Manchester. 22 människor
dödas och många fler skadas. En ensam man spräng-
er sig själv och säkert i god tro att han gör något bra.
I det ögonblick han trycker ner knappen som skall ända
hans eget liv och många andras tror han att nästa gång
han slår upp ögonen skall ha befinna sig i paradiset och
omgärdas av massa vackra kvinnor och få en klapp på
huvudet av Gud för bra arbete.
Det han gjort är avskyvärt, hemskt, vidrigt och en massa
andra saker, men kan man säga att det är fegt att spränga
sig själv?
De politiker som dagarna efter kommenterar dådet använder
just det ordet. Det är fegt.
Det är samma politiker som världen över accepterar drönar-
attacker mot olika mål. Förarlösa plan som släpper bomber
med mer eller mindre säker destination. I flera fall har civila
lidit offer. För något år sedan tog man fel och bombade ett
sjukhus. Hundratals dog. Många var skadade barn som låg
på sjukhuset för vård.
Detta dåd ledde till några notiser. Militär bad om ursäkt. Inga
politiker gick ut och pratade om att det var fegt. Nej, istället be-
klagade man det som hänt som vore det en felparkering i city.
När man säger att man måste bekämpa ideologin bakom terr-
ordåden i Europa måste man inte då också se vad som skap-
ar de tankar och människor som utför dåden. På samma sätt
som väst visar upp offren för terrorn visar terrorister upp offren
för väst krig i världen för att förklara varför de gör vad de gör.
Det är väst krig i Afghanistan, Irak, Libyen, Syrien och den långa
konflikten i Palestina som skapade Al Qaida som skapade IS.
Det är nog inte den diskussionen de som vill angripa terrorns
ideologi vill ha.
2017-05-23
11:29:00
bränna bilar eller bränna sprit
I Aftonbladet ställs frågan om varför det bränns bilar i
Husby men inte i Degerfors. Frågan är egentligen från
Jimmie Åkesson. Han ställde frågan för något år sedan
men det var inget parti eller ledare som tog den.
Som en slutsats skriver artikelförfattaren:
Men varför brinner inga bilar i Degerfors? Jag gissar att det har att göra med bristen på urskiljbara fiender. I förorten är det globala kapitalet osynligt. Men polisen är hela tiden närvarande som uniformerade symboler för ett brustet samhällskontrakt. Bilbrännarna själva skulle inte formulera sig på det sättet. För dem handlar det om att ge igen på ett högst konkret plan. Men det går inte att komma ifrån att polisen också representerar regeringen.I Degerfors är det tvärtom. Där är det globala kapitalet synligt men inte polisen
Jag delar åsikten om folk i glesbygden inte ens funderar
på att bränna grannens bil. Det skulle ju bara vara korkat.
Däremot delar man gärna synen på att det inte är något
större brott att bränna sprit, tjuvfiska, tjuvjaga eller jobba
svart. Det finns en slags utbredd ovilja mot den större stad-
en och märkvärdiga stadsbor. En protest som i viss mån är
en klasskonflikt. Men å andra sidan har många på landet
sin lilla jordplätt och skog och det lilla ägandet går före alla
tankar om klass som förenande.
Jag delar inte i lika hög grad att brända bilar är en uttalad
protest mot samhället. Möjligen i en slags omedveten kon-
text. De flesta som bränner bilar är unga och kan nog snar-
are räknas in i samma kategori som gårdagens äppeltjuvar.
Men det finns ett utbrett hat mot polisen som får ta emot all
den ilska som finns. I förorten blir klasskillnaderna så tydliga
för alla och envar. Ojämlikhet föder ilska och ilskan måste
tas ut någonstans. Tyvärr så brukar det blir så att man stjäl
av "sina egna" och skjuter på desamma. I förlängningen blir
förortens kriminella det bestående samhällets bundsförvanter.
De kriminella styrs av en hierarkisk individualism som inte
bryr sig om vem som är offret. Offer äter offer.
Vad förorten i första hand saknar är en politisk kraft som för-
enar och organiserar. Brända bilar är ju extremhögerns stör-
sta politiska vapen i deras kamp mot det "mångkulturella".
Avpixlat har ju varje dag en bilbrännarrapport som självklart
bekräftar alla deras läsare att samhället är i kaos och att vi
behöver en etnisk rensning i landet.
2017-05-22
14:46:00
Demokrati, fred och frihet
Ord är ord och utan innehåll är de tämligen värdelösa.
Det gäller i synnerhet orden fred, frihet och demokrati.
Frihet är kanske det som sticker i ögonen mest. De
flesta som användet det menar att några få skall ha
rätten att äga lika mycket som en förkrossande majoritet.
Dessa få än inte ens nöjda med sin extrema rikedom
utan satsar massor av pengar för att sänka skatter värl-
den runt. Det är inte pengarna de är ute efter. Det är
skapa svaga stater som inte kan hota deras rikedomar.
I faktiska tal är idag förhållandet mellan rik och fattig ung-
fär som på de absoluta staternas tid. Då styrdes staterna
av en monark och en uppbuden adel. Det påminner mycket
om dagens situation med alla snuskigt rika som iklätt sig
adeln rockar. Då som nu tonade man ner att det fanns någ-
ra klasser och istället skapade man konflikter kring religion
och etnicitet.
Frihet används också av USA och Väst för att slå sönder
stater där man vill ha kontrollen över i första hand olja och
i andra hand geopolitiska strategiska fästen. Libyen, Irak,
Afghanistan och Syrien har förvandlats från repressiva gan-
ska bra fungerande stater till laglösa kaosstater De allra fle-
sta skulle med säkerhet välja livet före den frihet som krigen
och dess efterföljd har lett till.
Fred kan vara den som USA erbjudit i alla sina krig sedan
Andra Världskriget. En fred som oftast givit diktaturer vilka
i sin tur skyddat den frihet som USA suktar efter som mest.
En frihet för rika att göra sig ännu rikare på de fattigas bekost-
nad.
Fred är ett meningslöst ord utan frihet och bägge meningslösa
om de inte definieras.
Demokrati kan vara det mesta. Centralt är fria och rättvisa val.
Yttrandefrihet, mötesfrihet , organisationsfrihet och rätten att
tro på vad man vill( och inte tro på gubbar bland molnen i synn-
erhet) är stomme i det vi kallar demokrati. Men under senare tid
hamnar dessa grunder i konflikt med varandra. Om man angriper
en grupp eller etnicitet blir det problem. Å andra sidan kan man
säga att om vi skall ha fungerande demokrati måste vi också ha
en gemensam lag som gäller alla och i den kan man hantera hets
mot folk av olika de slag.
Jag tänker på detta när vi har allt detta tjafs om värdegrunder.
Hur många säger att de är emot frihet, fred och demokrati?
Idag handlar allt värdegrundsarbete om just dessa tautologier.
Du skall vara snäll och inte dum. Nästan alla värdegrundsarbeten
är så ytliga och därmed meningslösa att ingen kan vara emot dem.
2017-05-20
23:57:11
Ett politiskt mord
Den 27-årige mannen som mördades i Lövgärdet kan
karaktäriseras som ett politiskt mord. Mannen drev på
för att tjejer skulle få spela fotboll och i vissa familjer och
släkter är detta inget tjejer skall hålla på med.
Som hans bror sa i en intervju i AB kunde de båda irriter-
as på hur tjejer inte fick samma möjligheter som killar att
exempelvis spela fotboll. Tjejer skall efter skolan förbered-
as för giftermål. Så har det varit i generationer i många
släkter och det är en struktur som är svår att bryta. Men
likväl är det en struktur som måste problematiseras och
brytas. det kan inte råda en relativiserande kultursyn där
det anses vara i sin ordning att tjejer förtrycks.
Under gårdagen satt jag på mitt kontor och hörde några
killar stå utanför och prata om att snitcha. De menade att
det inte finns några fall där det är i sin ordning att lämna
information för att en förbrytare skall åka fast.
Jag gick ut och frågade killen som pratade mest om han
skulle vara tyst även om det var hans bror eller syster som
sköts till döds.
Han blev upprörd om att jag nämnde hans bror och syster.
Till slut kunde han komma till slutsatsen att han inte skulle
snitcha för polisen utan han skulle hämnas detta själv.
Det var den rätta vägen enligt honom.
2017-05-20
23:47:49
Av barn får man sanningen
Idag var jag ute med mitt barnbarn och lekte på gården.
Hon hade en egen version av "gömme" där hon talade
om var jag skulle gömma mig sedan gick hon och räk-
nade för att sedan ha väldigt svårt att hitta var jag gömt
mig.
I vilket fall efter någon timmes lek gick vi upp till henne
mamma och hon frågade mitt lilla barnbarn om de skulle
fråga farfar om han skulle stanna kvar för de skulle grilla.
Då svarade mitt lilla barnbarn:
..eller också kan farfar åka hem.
-
2017-05-17
13:33:10
Så kan det bli
Den engelska serien Black Mirror visade sig vara något
utöver det vanliga. Det visades för flera år sedan på SvT
men det missade jag. Igår såg jag säsong 1 och det var
serie lit utöver det vanliga.
I första avsnittet kidnappas den engelsk prinsessan och man
vet inte av vem eller vilka. Hon är landets mest populära per-
son. Kidnapparna ställer ett krav. Premiärministern skall på
bästa TV-tid knulla en gris. Till en början är det självklart att
detta krav inte skall åtlydas, men med ett avklippt prinsessa-
finger ändras opinionen från att 87% inte tycker kravet skall
åtlydas till 87% för. Det är en kritik mot mediasamhället och
vart vi är på väg, om vi inte redan är där, och folket som en
massa som bara finns för att följa tillfälliga utspel och nycker.
I andra avsnittet kommer vi till en värld som i mycket påminner
om Aldous Huxleys Du sköna nya värld. Folk bor i små boxar
där det har skärmar runt om sig. De kan välja vad de skall titta
på men det kostar. Arbetet för att få dessa pengar är att cykla
dagarna i ända på en motionscykel. Livet kretsar kring upplev-
elser som man passivt skall konsumera. Vägen ut är att delat
i en slags Idol. Huvudpersonen lockar sin käraste att delat. Hon
sjunger gudalikt, men juryn har fullt upp med sångare, däremot
behöver de en porrstjärna. Så hon blir det istället. Huvudperson-
en blir bitter. Han planerar och utför i samma Idol en akt där han
hotar att ta sitt liv samtidigt som han kritiserar allt i det samhälle
han lever i. Juryn blir exalterad och erbjuder honom ett eget prog-
ram där han kan hota ta sitt liv till ett samhällskritiskt tal två gång-
er i veckan. Bättre kan inte vår tids officiella vänsterkritiker skil-
dras.
I tredje avsnittet har alla människor ett chip inopererat bakom örat.
Med det kan man ta bilder från alla upplevelser man har. Ett par
kommer hem från en fest och mannen är svartsjuk på sin kvinna.
En annan man som är med på festen visar sig vara hennes gamla
pojkvän. Mannen i paret spelar upp bilder gång på gång och med
alkoholens hjälp blir han mer misstänksam. Han tvingar henne att
spela upp sina bilder. Det blir självklart en soppa till slut som inte
kan reda ut. Information är inte neutralt utan det är behäftat med
känslor. många gånger, och i synnerhet i förhållanden, måste det
finnas tillit som besegrar misstänksamhet. Man kan tänka sig en
framtid där man kan visualisera tankar och drömmar. Hur många
förhållanden skulle klara det? Hur många människor har inte fan-
tasier som inte är till för att förverkliga? Om jag lever i ett förhåll-
ande där jag tänker på att knulla andra är jag därmed någon att
inte lita på?
Innehållsmässigt är Black Mirror bland det bästa jag sett. Det är
en serie som skapar tankar som lever vidare efter man stängt av.
Hur många serier kan man säga det om?
2017-05-17
13:06:10
det kontraproduktiva våldet
Under 70-talet fanns flera terrorgrupper som var aktiva
i Europa och i synnerhet i Västtyskland. Den mest kända
var RAF som agerade i Baader-Meinhofligans följd.
Deras program var att ,man skulle väcka den sovande ar-
betaren i väst genom att med våldsamma aktioner få polis
och stat i sin reaktion på våldet öka repressionen och där-
med visa den borgerliga statens "sanna" ansikte. Det gick
ju inget vidare med detta. Den förkrossande majoriteten tog
avstånd från våldet och terrorgrupperna krossades till slut.
Vänstern i Sverige markerade att det avgränsade och volun-
taristiska våldet var inte vägen att gå. Det påminner i huvud-
sak om hur förhållandet idag är mellan muslimer och islamister.
Konsekvensen av våldet på 70-talet var i vilket fall att en stor
del av vänstern raderades i det nyliberala 80-talet.
Med murens och kommunismens fall på 90-talet väcktes en
förhoppning att en ny vänster skulle kunna göra sig hörd. En
fri från barlasten Sovjet, fri från tanken om att kommunism ba-
ra är Gulag och nackskott.
De blev inte så. AFA uppstod och de tog i princip över RAFs
tankar. Det blev tydligt i upploppens Göteborg 2001. Få aktion-
er i modern tid har så misskrediters av så få och fått så stora
konsekvenser.
Borgerligheten kunde använda sig, och gör än idag, av bilden
att det inte är någon skillnad på våld från vänster eller höger.
Sverigedemokraterna har ju byggt upp sin stora potential myck-
et av att AFA har sprungit och hotat arbetarkvinnor i deras hem
bara för att de uttryckt gillande för SD.
AFA och liknande är som fotbollshuliganer. Det är inte fotboll de
gillar i första hand, det är det kittlande våldet.
Det kan tyckas som att nazister och extremhöger skall ställas till
svars, men hitintills har detta våld lett till att SD är ett av landets
största partier och att i deras följd växer en extremhöger som själ-
va säger att våld kommer det att bli på domens dag.
Vänstervåldet skapas av dem som söker genvägar, som tror att
det finns en stor massa som bara väntar på en signal och då kom-
mer att vakna ur sin borgerliga dvala och ta gator och torg i besitt-
ning och skapa ett bättre samhälle.
Vad vi fått är ett populistisk parti som närmar sig 20% i val. Vi har
fått en växande nazism som vädrar morgonluft. Jag lyssnade på
Nordfronts podd ( Nordiska motståndsrörelsens organ) och där
pratade man om judar som orsaken till allt från Sovjet över extrem
kapitalism till det sönderfallande mångkulturella samhället. Man pra-
tar om att alla svart skall skickas tillbaka till det underutvecklade Afrika
(man målar ut Sydafrika under apartheid och gamla Rhodesia som
de enda lyckade statsbildningarna i Afrikas historia och att den enda
gången Afrika utvecklades var under kolonialismen). Gamla skåmat,
men det intressanta är att de pratar väl om utvecklingen i Polen och
Ungern och ser i de båda staterna bundsförvanter.
Det som såg ut som stabila stater och värderingar som närmast var
axiom håller på att luckras upp. Höger och nazism är på marsch igen.
Det är frågan som borde vara nummer ett på dagordningen för det
som kalls vänster. Men i första hand handlar det om att organisera
de goda krafterna och fokusera på det egna. Vad är alternativet? Vad
kan vänster göra som inte görs idag? Hur kommer folk i gemen att få
det bättre med vänstern vid makten? Det först frågan som borde ställ-as
är: vad är vänster?
