leifsjoqvist

En pedagogisk grundsats är
att låta det goda exemplet styra.

I fotbollen innebär det att man INTE
håller på att korrigera fel och brister
utan man lyfter fram det som är bra.

Man "fryser" inte spelet för att tala om för
en spelare att något var fel.
Det knäcker bara självförtroende.

Man "fryser" positivt.
Piero har gjort en kanongrej.
Man stannar upp spelet och berömmer.

Konsekvensen blir att alla vill försöka att
göra om Pieros grej.
Denna pedagogik kallas vanligen Arbetets
pedagogik och skapades på 30-talet
av Celestine Freinet.

Det finns en dansk familjeterapeut som heter
Jesper Juul som är inne lite på samma spår
när det gäller barnuppfostran.

Han menar att det finns alldeles för många
"måsten" och alldeles för mycket korrigeringar
i dagens uppfostran.

Det har blivit för mycket "vi" och "dom".

Nästan alla föräldrar har väl slitit sitt hår för
att barnen inte vill gå och lägga sig i tid.

Varför inte bara slappna av och låta barnen vara
uppe ett par sena kvällar tills de själva märker
hur mycket de behöver sova?

I både de fotbollen och föräldrarollen finns dock
en princip som styr över de alla:
det måste få vara roligt!

Åter ställs vi inför Kant eller Hume,
Mozart eller Salieri.