2005-11-24
00:35:03
Vad bra film föder........
Rene Manzor har gjort filmen Dedales som i svensk
översättning blivit "Intellektets labyrint".
Det är bra om man känner till myten om Minotaurus.
Känner man till Ariadne och Daidalos gör det historien
ännu bättre.
Filmen börjar med en textremsa som säger:
Det finns bara ett sätt att besegra monstret och
det är genom att acceptera det.
Manzor har i mitt tycke gjort en fantastisk film.
Vad jag kan se den enda biofilm han gjort, däremot
har han gjort massa smörja för TV.
Men Dedales är en spännande historia om en kvinna
som hamnar för utredning inom rättspsykiatrin( en film
för alla boende i Olofstorp).
Hon visar tendenser till multipel personlighet,
men fejkar hon?
Skall psykologen som kallas in klara av henne?
Skall psykiatrikern göra det?
Hur hänger allt i hop?
Psykologen har en monolog i mitten som säger:
-Samvetet drev oss bort från det ursprunliga djuriska.
Gud skapade samvetet för att få kontroll på människan.
Utan samvete-ingen ondska!
Jag får associationer till en annan utmärkt film nämnligen
"Quills" där Geoffrey Rush gör Markis de Sade som utmanar
all makt. de Sade rasar mot alla tabu och trots att man fängslar
honom, klipper av honom tungan och sätter honom naken i
isoleringscell( han skriver då sina poem med sin skit på väggen)
fortsätter han in i döden sin kamp för sina ideer.
de Sade ville också det direkta bort från tabun som
detta samvete alltid skapar.
I dagarna kommer de Sades "De 120 dagarna i Sodom".
Denna bok gav Pier Paolo Pasolini inspiration till att göra
"Salo eller Sodoms 120 dagar".
Men när Pasolinis film var politiskt stoff i Italien blev den
till en pervers porrfilm i Sverige.
I Italien vet alla att Salorepubliken var Mussolinis korta
återkomst efter störtandet 1943 och Salorepubliken
producerade bara död och tortyr.
Liksom en gång de Sade var betraktad som en galen
sexdåre fick Pasolini det ryktet( inte blev det bättre av att
han var bög och gillade unga män).
Psykologen i "Dedales" hade säkert kunnat haft en
lång diskussion med de Sade och Pasolini.
I de Sades bok är det fyra libertiner som diskuterar och
då får väl de tre ovanstående herrarna bjuda in Swedenborg
som i sitt utopia tog bort filtret mellan tanke och tal.
Alla önskningar uppfylldes i Swedenborgs drömrike.
översättning blivit "Intellektets labyrint".
Det är bra om man känner till myten om Minotaurus.
Känner man till Ariadne och Daidalos gör det historien
ännu bättre.
Filmen börjar med en textremsa som säger:
Det finns bara ett sätt att besegra monstret och
det är genom att acceptera det.
Manzor har i mitt tycke gjort en fantastisk film.
Vad jag kan se den enda biofilm han gjort, däremot
har han gjort massa smörja för TV.
Men Dedales är en spännande historia om en kvinna
som hamnar för utredning inom rättspsykiatrin( en film
för alla boende i Olofstorp).
Hon visar tendenser till multipel personlighet,
men fejkar hon?
Skall psykologen som kallas in klara av henne?
Skall psykiatrikern göra det?
Hur hänger allt i hop?
Psykologen har en monolog i mitten som säger:
-Samvetet drev oss bort från det ursprunliga djuriska.
Gud skapade samvetet för att få kontroll på människan.
Utan samvete-ingen ondska!
Jag får associationer till en annan utmärkt film nämnligen
"Quills" där Geoffrey Rush gör Markis de Sade som utmanar
all makt. de Sade rasar mot alla tabu och trots att man fängslar
honom, klipper av honom tungan och sätter honom naken i
isoleringscell( han skriver då sina poem med sin skit på väggen)
fortsätter han in i döden sin kamp för sina ideer.
de Sade ville också det direkta bort från tabun som
detta samvete alltid skapar.
I dagarna kommer de Sades "De 120 dagarna i Sodom".
Denna bok gav Pier Paolo Pasolini inspiration till att göra
"Salo eller Sodoms 120 dagar".
Men när Pasolinis film var politiskt stoff i Italien blev den
till en pervers porrfilm i Sverige.
I Italien vet alla att Salorepubliken var Mussolinis korta
återkomst efter störtandet 1943 och Salorepubliken
producerade bara död och tortyr.
Liksom en gång de Sade var betraktad som en galen
sexdåre fick Pasolini det ryktet( inte blev det bättre av att
han var bög och gillade unga män).
Psykologen i "Dedales" hade säkert kunnat haft en
lång diskussion med de Sade och Pasolini.
I de Sades bok är det fyra libertiner som diskuterar och
då får väl de tre ovanstående herrarna bjuda in Swedenborg
som i sitt utopia tog bort filtret mellan tanke och tal.
Alla önskningar uppfylldes i Swedenborgs drömrike.
Kommentar:
Kommentera inlägget här:
toppen gullet