2005-09-25
00:24:32
Hur blir man en Mats Örbrink?
från TV3 och en gång ansvarig för den totalt amerikaniserade TV5
har verkligen genomgått en förvandling.
I sin ungdom var han maoist och drivande i Röd Ungdom.
Han var inte en dussinfigur utan en av de ledande,
en av propagandisterna.
Han hyllade Stalin och Pol Pot.
(jag moraliserar inte över detta för även jag har
varit medlem i Röd ungdom)
Det som jag finner märkligt är hur man
kan göra denna typ av totala vändningar
i livet.
Hur kan man gå från en ytterlighet till en annan?
Hur kan man ta avstånd från allt det man trott på
och hylla motsatsen?
Örbrink är långt ifrån ensam.
Det är här Tina Rosenbergs resonemang kommer in.
Var jävligt vaksam när medelklassens unga ylar om
revolution, de är bara där för att lära för framtiden och
det är de som hårdast slår tillbaka mot förändringar
i det bestående när de växt färdigt.
Läs min text på webadressen ovan, så lär du dig hur man blir en klassförrädare, återfinner sina rötter, skiftar klasståndpunkt.
Jag håller inte alltid med dig Leif, men nog f-n är du ett salt i denna brackevärlden!
Glöm inte tredje kongressen där vi gjorde upp med PU-linjen... Röd Ungdom - ditt kampförbund!
Och nu sitter de där...
Mötte Örbrink 1970 inom Fnl rörelsen.Kongress i E-tuna och jag minns honom som en slipad man.Men,han spred ett konstigt "skimmer" omkring sig och en annan som var järnbruksarbetare tyckte nog att det var mycket snack och en glans av överklass omkring det hela.Fler av dessa skulle jag sedan mötte när jag blev medlem i kfml bla Jörgen Widsell.Han kom hem också till Stenbäcko Co liksom så många inom kfml-skp sfären.Varför kan man fråga sig blev de såna brackor?Cyniska och sugna på pengar o makt?Vi andra knegare inom denna maoistiska rörelse blev märkta av SÄPO.Fick inte arbeten som vi sökte .Bad Jag G att skriva om det här för ett par år sedan men han bara hånflinade mot mig!
Jag vet inte när detta skrevs, men nu är det i alla fall mitten av februari 2007. Jag var själv med på Röd Ungdoms konsttuerande kongress i oktober 1973 på Åsö Gymnasium och minns Örbrink mycket väl. Om jag inte missminner mig blev han märkligt nog inte invald till Förbundsstyrelsen då. Det var säkert en besvikelse för honom. Han var väl chefredaktör för Rödluvan tror jag. Oavsett det är utvecklingen intressant...