leifsjoqvist

Det Svenska Folkpartiet är ett exempel på att vi
har fått ett nyspråk.
Det Svenska Folkpartiet säger ju sig vara liberalt,
men partiet agerar ju mer som ett gammalt
konservativt parti. Viktiga frågor för den omhuldade friheten
är ju( enligt Det Svenska Folkpartiet):

-ett ovillkorligtstöd för alla imperialistiska krig( och dessutom
 vill Det Svenska Folkpartiet att Sverige skall delta aktivt i krig)
-Ordning i skolan är det helt överskuggande. Den individuella
 utveckligen räknas som flum
-Invandrare skall kunna det Svenska Språket.
-Kriminalitet beror på kollektiva orsaker och skall bemötas
 med kollektiv repression.

Vad är egentligen liberalism?

Ung vänster( Vänsterpartiets ungdomsförbund) känner inte att man vill stödja Karl-Erik
Wadin Wesslens tänkande.
Denne unge man hyllar Mao,Trotskij och Tito. Dessa tillhör
väl inte den vanligaste ideologitrojkan, men det blir
värre: vidare vill Karl-Erik lyfta fram den gamle KGB-chefen
och kortvarige Sovjetbasen Yurij Andropov.
Som grädde på det ideologiska moset placerar han till
slut  Gottfried Appel ( vem fan nu det är-Karl Otto Apel
känner jag till men han platsar knappast bland de fyra övriga)!?

När man nu inte vill stödja denne stolle så menar Olof
Johansson, redaktör för Revolt.nu att Ung Vänster sysslar
med McCarthyism.
Begreppsförvirring?

Jag kan ju misstänka att den gode Karl-Erik är ute och
driver med folk, alternativt är dum i huvudet eller slutligen
jobbar för SÄPO.

På 70-talet placerade ju SÄPO Sven Ekberg i vänstern och
den gode Sven såg ju till att palestinska motståndsmän blev
kända av Mossad och dessa var inte sena att förse palestinierna
med en kula i  nacken.

Vad det gäller dumheten så har ju SÄPO inga problem med
att vara en synonym till den.

En annan fråga som dyker upp om Karl-Erik nu är vänster och
även den gode Olof Johansson borde ju ställas inför den stora
paradoxen:
-Hur kan man lipa över att folk utesluts eller att makten inte hjälper
 till att torgföra dessa åsikter när man samtidigt stödjer stater och
statsmän som dödat miljoner bara för deras åsikts skull?
-Ta Storsien under kriget. Där placerades radikala svenskar för deras
 intellektuella motstånd mot nazismen. Ingen bar hand mot dem.
 Huvudddelen av dessa motståndsmän hyllade Stalin som i sin tur
 satte oliktänkande i en helt annan typ av läger under decennier i
 Sovjetunionen. Det var ju t o m så att svenska kommunister hamnade där,
 men då teg de svenska kamraterna.

Sålunda anser jag inte att ändamålen helgar medlen.
Jag anser att om man smutsar ner målet med  medel
så försvinner målet ur sikte och inte sällan blir målet
något helt annat än vad som var tänkt.