leifsjoqvist

Spelfilmen har ånyo nått till en gräns
där den inte längre är intressant.
Hollywood massproducerar en massa skit
om bankrånare,kriminella gäng och seriemördare.
I denna soppa vandrar sedan Denzel, Bruce,
Steven och vad de nu heter.

Först anlitar man en superstar sedan skriver
man någon skit och gör en film.

Sålunda får jag luta mig mot dokumentären
som utvecklas. Under det senaste åren har
jag sett flera fantastisk bra:

1. Darwins nightmare.
En av de bästa alla kategorier.
Sällan har verkligheten blir så fångad
på film.
Så naket och brutalt.

2.Tarnation
En fantastisk historia om en man med en
minst sagt splittrad uppväxt och personlighet.
Historien hade knappast accepterats som en
fiktiv version.

3. The Corporation
Varför fanns inte den när jag gick i skolan?

4.Superzsize me!
Filmen som definitivt fick mig att göra upp med
snabbmaten i allmänhet och McDonalds i synnerhet.

5.Michael Moore
Välj film eller serie. Om inte Moore funnits hade vi
varit tvungna att skapa honom.

Igår såg jag Gitmo av  Gandini/Saleh.
Den handlar om fångarna i Guatanamo men
är också en vidräkning med den amerikanska
imperialismen.

Den slutar intressant.
Filmen upprepar varför fångarna i Gitmo inte går
under  Genevekonventionens doktriner.

Anledningen är att fångarna är terrorister eller "olagliga
krigare"( hmmmmmmmm).
Filmen visar hur USA använder massor av S k "Contractors"
i Irak.
I Abu Ghraib var upp till 50% av fångvaktarna sådana "Contractors".

Dessa män fungerar även som poliser och i strid.
En positiv sak för den amerikanska krigsmakten är
att dessa legosoldater inte räknas in i statistiken över
sårade och stupade.
Dubbelt gott för imperialismen.

Dessa "contractors" går ofta civilt klädda eller så
är de utrustade med sitt företagsnamn. De är alltså
minst lika olagliga "krigare" som de som sitter på
Guantanamo.

Varför skriver inte svenska ledare om detta?
Varför protesterar inte Sverige överhuvudtaget
i officiella sammanhang?