leifsjoqvist

Två filmer av Oliver Stone om en person.
Fidel Castro.
Den röde revolutionäre patriarken.
Den siste av sin sort?

Så oerhört motsägelsefull.
Så älskad.Så hatad.

Han har styrt Kuba sedan 1959 då
han ledde revolutionen som störtade
diktatorn Batista.

Han och Kuba har fått leva med att USA
ända sedan dess sett Kuba som ett oerhört
hot mot USAs existens.

Nixon angav som skäl för USAs inblandning i
Chile -73 att USA höll på att stängas inne
av kommunismen.
Kuba skulle då ha varit den andra muren..............

Nåväl Usa har lyckats med att först skicka
Kuba till Sovjet. Kuba hade föga val då USA
statade sitt embargo.
Idag handlar man med Iran och Kina.
Även nu handlar det om att handla med
stater som inte bryr sig om USAs embargo.

Det finns ingen ytlig demokrati i Kuba som
i våra västerländska demokratier, men oppositionen
är inte överdrivet stor den heller.

Om Kuba jämförs med länder på samma nivå syns
det tydligt att Kuba satsar mer på sjukvård och utbildning
än något annat jämförbart land.

Det märktes i första filmen Comandante att Stone
gillar Fidel. I den filmen så får Fidel breda ut sig
med sina tankar, vilket också gör filmen oerhört intressant.

"Looking for Fidel" däremot är ett hafsverk där Stone
ställer lite kritiska frågor, om än med fortsatt vördnad,
och Fidel svarar.
Förstår inte riktigt syftet med filmen.

Glädjande dock att Jimmy  Carters besök som
bevisade att Kuba inte har biologiska vapen som
den galna amerikanska administartionen påstått
fanns med.
Åter samma paradox:
USA med världens största lager av biologiska vapen kritiserar
en liten stat utan samma vapen för att ha sådana.
Moment 22?