leifsjoqvist

1984 kom "Yellow earth" en film om en soldat i
Röda Armen som åker ut på landsbygden för att
samla folksånger.
Det är en enkel film som med dialogens hjälp
gör en bit av Kina mer begriplig och den hjälpte
definitivt mig att komma över mina illusioner om
Kina som båten in i drömmarnas rike och insåg
att kaptenen på denna båt inte var helt ofelbar.

Kaige Chen hette regissören.
Igår såg jag hans epos "Kejsaren och mördaren".
Den handlar om hur Kina blev en nation.
Aldrig har väl "man måste knäcka ägg för att få
en omelett" känts mer korrekt än här.

Kungen av Qin, Ying Zheng, gör en Gustav Vasa
200 före vår tideräkning. Han krossar de sex kungadömena
som finns vid denna tid och bildar Kina.

Det finns flera historier i detta epos, men den intressantaste
frågan är om Kungen kan  vara det han vill vara.
Kungen av Qin har en uttalad ambition. Han vill ena alla
småriken till ett stort och detta för att få fred. Han vill ha ett slut
på krigen för att människor skall få odla marken och leva
drägligt.

Parallellen till Gustav Vasa är ofrånkomlig.

Precis som för Kungen av Qin som för Vasa visar det
sig att makten måste försvaras och att makt fördunklar
den empatiska delen av det mänskliga.

Vilhelm Moberg spydde galla över Vasa.
Han kallade honom för massmördare.
Moberg hyllar istället Kristian den II och menade
att Sverige hade varit ett bättre land som danskt.

Det går naturligtvis att se "Kejsaren och mördaren" utan
historiska glasögen.
Den är oerhört vacker. Den är påkostad så att miljöer och
människor känns tidstypiska.

Det är en mycket bra film.