leifsjoqvist

Jim Jarmush senaste "Broken flowers" är helt i linje
med hans övriga produktioner.
Det är långa scener.
Det är dialog som är eller verkar ytlig.
Bildspråket är av den art att när man går
tillbaka ser man något annat varje gång.
Fokus hamnar på olika ställen.

I "Broken flowers" gör Bill Murray åter en
stor roll. Han har växt från spökjägare
till att bli en av de stora karaktärskådespelarna.

"Lost in translation" och "Life Aquatic" är så olika
roller och han gör dem så ovanligt bra.

Storyn spelar inte så stor roll för Jarmush.
"Det förflutna kan jag inte ändra, framtiden
 är inte här än så det enda jag kan prata om
 är nuet", säger  Murray i sin roll.
Han tror att han pratar med sin som.
Vi vet aldrig om det var så.
Jarmush estetik.

Coffee and cigarettes".

"Mystery train" är en film där utanförskapet skildras.
De udda får synas.
De udda är normen hos Jarmush.

Spelfilmen är inte det enda Jarmush ägnar sig åt.
Det kan vara ren dokumentär, som i "Year of the horse".



Eller det kan vara en hyllning till
en av hans förebilder, Werner Herzog,
som i "Ten minutes older-the trumpet".

Andra rullar som är sevärda är:
-Night on earth
-Ghost dog
-Dead man
-Down by law
-Stranger than paradise