leifsjoqvist

Jag bor i en lägenhet i stadsdelen Backa.
Området där jag bor ägs av Poseidon.
Området håller på att totalrenoveras och de
flesta fasaderna har blivit mycket vackra.

Idag fick jag reda på att jag blivit anmäld för
att jag har min hund lös när jag går till skogs.
Det är en engelsk springer spaniel och anses
inte allmänt vara speciellt farliga.


Kvinnan som anmält mig och min hund har själv
två hundar som ständigt skäller och detta på dygnets
alla timmar.
Hon har två döttrar som hon skiter i. Den ena är precis
tonåring och har inte varit i skolan de senaste två åren.

Hon super rätt friskt liksom flera andra damer här på gården.
De super, skiter i sina ungar, träffar om möjligt ännu mer korkade
män som missbrukar och så slutar det med att männen misshandlar
och drar, men snart dras positivet igång igen. Samma noter.

Förra veckan satt kvinnans två döttrar på gården en vardag och
drog ut en "bergspängare" med värsta basen. Full volym.
En kvinna kom ut och försökte att resonera med de unga och
fick höra att hon var en "jävla käring" alternativt "fitta".

Kvinnan och hennes döttrar och några ytterligare familjer lever
sitt liv på denna lilla gård.
De skapar verkligheten med sina intriger och en konflikt
mellan Andersson och Lundström gör att verkligheten projiceras
i sin helhet till denna konflikt.
De har inga jobb , men ibland hugger de extra. Lever på sociala.

De är white trash.
Jag undviker de sociala sammankomsterna på gården för
när de fått sprit i kroppen blir de hungriga efter att uttala sanningar.

Jag kan inte påstå att jag har något gemensamt med dessa
den nya underklassen.
De läser inte annat än Burpojken eller något incestdrama och
detta pratar de om i år och vill alltid låna ut boken.
Film är de mest visade på DVD.
Alla tvåloperor och serier fyller stor funktion.

Jag tror aldrig att underklassen varit så korkad som grupp
som i vårt tid.
För 30-50 år sedan kunde folk referera till författare, de visste
vad som var skillnad mellan kommunister och sossar och vad
som skilde dessa från de borgerliga.

För hundra år sedan var det kyrkan som dikterade, men folk kunde
åtminstone läsa och de kunde hantera sina händer och kände till
den natur som omgav dem. Praktiska människor begriper sig på
livets möjligheter och begränsningar.

Fram till för 25 år sedan fanns en vänster som arbetade för ett befriande
av underklassen.
Idag är underklassen oorganiserad.
Dagens vänster har bara tid för medelklassprylar och att
kämpa för ett utbredande av islam.

I förorten har klockan skruvats tillbaka.
Olika religioner slåss om de förtappade.
Politiken lyser med sin frånvaro.