2006-11-02
01:33:34
U 137
Den 27 oktober 1981 gick U 137 på grund i Gåsefjärden.
25 år sedan.
Det var startskottet som senare ledde fram till mordet
på Olof Palme.
U 137 var en urgammal omodern U-båt med gravt
alkoholiserad besättning.
Om syftet hade varit att spionera på Sverige så hade man
naturligtvis valt modernare fartyg, inte den sämsta skit
man hade.
Det fanns en grupp inom den svenska militären som var
nära lierad med den amerikanska och denna gruppering
lyckades piska upp att Sverige var utsatt för ett krigshot.
Det gällde att skydda sig.
Palme var en del av denna plan på krig.
Palme var i själva verket en sovjetisk agent.
Denna lätt psykiskt störda verklighetsuppfattning var jag
själv en del av. De drivande var militärer som gick amerikanska
ärenden, svenska nationalister, tokhöger som Contra , suspekta
organisationer som EAP som grundades av den amerikanske
dåren Larouche och så den maoistiska vänstern med Jan Myrdal
i spetsen.
Kommendör Carl Andersson som var den som direkt förhandlade
med U 137 på plats säger än idag att det var ett misstag, men han
lärde sig snabbt att hålla käft.
Starka grupper ville ha krigsstämning.
När masspsykosen väl brutit ut fanns inget val.
Snart började tramset i Hårsfjärden som senare visade
sig vara ganska långt ifrån en sovjetisk ockupationsmanö-
ver då de U-båtarna troligen var från USA.
I vilket fall med U 137 började det hat som ledde
fram till mordet på Oolof Palme.
Det var ett hat som också gav oss den nyliberala eran.
Det är ju ganska komiskt att medans de nyliberala clownerna
äntrade scenen stod maoisterna i vid ingången och motade
fiktiva ryssar.
Där någonstans tappade den radikala rörelsen iniativet.
Vi skulle ju förvara nationen.
Vi skulle jaga U-båtar.
Vi skulle jaga spioner.
Vi levde i förkrigstid!
25 år sedan.
Det var startskottet som senare ledde fram till mordet
på Olof Palme.
U 137 var en urgammal omodern U-båt med gravt
alkoholiserad besättning.
Om syftet hade varit att spionera på Sverige så hade man
naturligtvis valt modernare fartyg, inte den sämsta skit
man hade.
Det fanns en grupp inom den svenska militären som var
nära lierad med den amerikanska och denna gruppering
lyckades piska upp att Sverige var utsatt för ett krigshot.
Det gällde att skydda sig.
Palme var en del av denna plan på krig.
Palme var i själva verket en sovjetisk agent.
Denna lätt psykiskt störda verklighetsuppfattning var jag
själv en del av. De drivande var militärer som gick amerikanska
ärenden, svenska nationalister, tokhöger som Contra , suspekta
organisationer som EAP som grundades av den amerikanske
dåren Larouche och så den maoistiska vänstern med Jan Myrdal
i spetsen.
Kommendör Carl Andersson som var den som direkt förhandlade
med U 137 på plats säger än idag att det var ett misstag, men han
lärde sig snabbt att hålla käft.
Starka grupper ville ha krigsstämning.
När masspsykosen väl brutit ut fanns inget val.
Snart började tramset i Hårsfjärden som senare visade
sig vara ganska långt ifrån en sovjetisk ockupationsmanö-
ver då de U-båtarna troligen var från USA.
I vilket fall med U 137 började det hat som ledde
fram till mordet på Oolof Palme.
Det var ett hat som också gav oss den nyliberala eran.
Det är ju ganska komiskt att medans de nyliberala clownerna
äntrade scenen stod maoisterna i vid ingången och motade
fiktiva ryssar.
Där någonstans tappade den radikala rörelsen iniativet.
Vi skulle ju förvara nationen.
Vi skulle jaga U-båtar.
Vi skulle jaga spioner.
Vi levde i förkrigstid!
Kommentera inlägget här: