2006-10-10
22:45:19
De ovanliga 2
För några år sedan råkade jag springa på
Åke Mokvist och hans bok "De ovanliga".
Jag blev helt tagen.
Mokvist söker efter de som letar sig fram
på de minsta stigarna långt borta från all-
fartsvägarna.
Vissa ser vi som mysiga original andra som
dårar och vissa hatar vi.
Mokvist bilder gick också runt på biblioteken
och jag var ett par gånger på Frölunda Kultur-
hus och såg på hans bilder som förstärktes
av att förstoras.
När jag idag gick och letade efter några pocketdeckare
så såg jag att det kommit en "De ovanliga 2".
Vad har hänt med alla dessa unika öden?
Hela kvällen har jag suttit och nickat och blivit glad
över att vissa fortfarande lever och ledsen över andra
försvunnit.
Det är en fascinerande läsning.
Sven Lyra är död och vi följer hans begravning.
Emelia Cajsdotter har fortfarande kontakt med
småfolket.
Bröderna Erik och Sigvard Gustavsson har nu blivit
över 80år och nu börjar tiden ta på dem. Dessa kraft-
karlar har nu käpp och det börjar bli svårt.
För 10 år sedan såg jag dem på TV.
De arbetade med att sätta upp hässjor.
Vilka kroppar de hade som 70-åringar!
Några nya kommer till men Mokvist skriver att
originalen är ett utdöende släkte.
Det finns ingen plats för dem.
En av de stora unika männiksorna heter Carl Braunerhielm.
Han säger:
"Jag känner mig inte det minsta ovanlig för
jag tar för givet att alla är som jag."
Den grymmaste historien är den om den
underbara Helena Langenhed.
Hon köpte sin tomt som ensam vkinna i Hindås 1956.
Hon har byggt egna vägar och sökt en egen väg
i mer än en bemärkelse.
För 4 år sedan brinner Helena inne.
Här finns en hundbegraven.
Mokvist misstänker att det är mordbrand.
Hela Hindås hade som hobby att trakassera
denna kvinna. Vilka svin!
Mokvist är arg över att polisen inte undersökt
de konstiga omständigheterna.
Varför inte kolla de grannar som blivt testamenterade
hennes tillgångar. Det luktar illa.
Hennes tomt såldes för 6,1 miljoner!!!!
Köp! Läs!
Åke Mokvist och hans bok "De ovanliga".
Jag blev helt tagen.
Mokvist söker efter de som letar sig fram
på de minsta stigarna långt borta från all-
fartsvägarna.
Vissa ser vi som mysiga original andra som
dårar och vissa hatar vi.
Mokvist bilder gick också runt på biblioteken
och jag var ett par gånger på Frölunda Kultur-
hus och såg på hans bilder som förstärktes
av att förstoras.
När jag idag gick och letade efter några pocketdeckare
så såg jag att det kommit en "De ovanliga 2".
Vad har hänt med alla dessa unika öden?
Hela kvällen har jag suttit och nickat och blivit glad
över att vissa fortfarande lever och ledsen över andra
försvunnit.
Det är en fascinerande läsning.
Sven Lyra är död och vi följer hans begravning.
Emelia Cajsdotter har fortfarande kontakt med
småfolket.
Bröderna Erik och Sigvard Gustavsson har nu blivit
över 80år och nu börjar tiden ta på dem. Dessa kraft-
karlar har nu käpp och det börjar bli svårt.
För 10 år sedan såg jag dem på TV.
De arbetade med att sätta upp hässjor.
Vilka kroppar de hade som 70-åringar!
Några nya kommer till men Mokvist skriver att
originalen är ett utdöende släkte.
Det finns ingen plats för dem.
En av de stora unika männiksorna heter Carl Braunerhielm.
Han säger:
"Jag känner mig inte det minsta ovanlig för
jag tar för givet att alla är som jag."
Den grymmaste historien är den om den
underbara Helena Langenhed.
Hon köpte sin tomt som ensam vkinna i Hindås 1956.
Hon har byggt egna vägar och sökt en egen väg
i mer än en bemärkelse.
För 4 år sedan brinner Helena inne.
Här finns en hundbegraven.
Mokvist misstänker att det är mordbrand.
Hela Hindås hade som hobby att trakassera
denna kvinna. Vilka svin!
Mokvist är arg över att polisen inte undersökt
de konstiga omständigheterna.
Varför inte kolla de grannar som blivt testamenterade
hennes tillgångar. Det luktar illa.
Hennes tomt såldes för 6,1 miljoner!!!!
Köp! Läs!
Kommentarer:
Jag sprang på Åke Mokvist och Sonja Fogelberg den 24 september. Åke hade jag visserligen träffat tidigare. Men att få möta Sonja i egen hög person var en upplevelse :-)
Kommentera inlägget här:
Jag sprang på Åke Mokvist och Sonja Fogelberg den 24 september. Åke hade jag visserligen träffat tidigare. Men att få möta Sonja i egen hög person var en upplevelse :-)