leifsjoqvist

Ki-duk Kim har gjort en fantastisk bra film.
Det är helt tydligt att det är östasien som står
för det intressanta som görs inom film idag.
Kar-wai har ju lyft konstarten en dimension och
Kim ligger inte långt efter.

Järn 3:an handlar om en man och en kvinna.
Vi vet inget om dem och vi får inget veta.
Vi vet inte ens om mannen finns, om han finns
till en början för att sedan försvinna eller vad.........

Det är stundtals roligt, stundtals grymt.



Det är massor av bilder, massor av händelser
att återkomma till. Misstänker också att allt pyss-
lande med växter har en betydelse utan att förstå
vad det skulle vara.

Sålunda en film som väcker tankar under själva
tittandet och som väcker frågor efter att man tittat
klart. Bilder som blir till tankar som blir till...........

Det är en film som förklarar kamp mot den konsumerade
grötens ideal. Det finns inbyggda motstånd som man måste
brottas med och komma över. Det är inte enkelt, men det är
något att leva med under en tid.