2006-10-29
22:52:45
Napola
Spännande film.
Napola-Elite fur den Fuhrer.
Schablonbilden av den löjliga tyska nazisten som
bara skriker och vill lustmörda judar .
Det Untergang visade en Adolf Hitler som faktiskt
kunde tänkas vara den massornas man han en gång
var.
Vi kommer också närmare den bild av den tyska nazisten
som fanns i Sverige och som helt uppenbart tilltalade många.
Tysken då var långt ifrån dagens schablonbild.
Med små medel får regissör Dennis Ganzel oss att förstå
att det vackra yttre kommer att bli något annat när den krockar
med verkligheten.
När Friedrich den unge arbetarpojken som fått plats på skolan
skall boxas och slagit ner sin motståndare i ringen så ser han
hur alla skriker att han skall slå ut sin liggande motståndare för
att vinna matchen. Publiken vill se blod och total seger. Friedrich
brottas med sig själv. I början när han var i en liknande situation
backade han för att motståndaren skulle få en chans att hämta sig.
Trycket från publiken gör att han faller och slår ut sin liggande
kollega.
Filmen är rätt igenom mycket vacker.
Inte ens de brutala scenerna solkar ner estetiken.
Det finns en tanke med detta.
Albrecht är en annan ung elev och vi får här en dialog
som påminner oerhört mycket om "Ondskan". Skillnaden
är att huvudpersonen Friedrich inte tar ställning mer än
halvhjärtat mot makten. Överhuvudtaget är det en film om
personer och deras ställningstaganden mer än en politisk
film.
Det är friskt. Det visar att vi själva mycket enkelt kan hamna
i liknande situationer så att vi skall vara mycket försiktiga i att
fördöma människor som tiger och samtycker.
De är trots allt vad den förkrossande majoriteten alltid gör.
Napola-Elite fur den Fuhrer.
Schablonbilden av den löjliga tyska nazisten som
bara skriker och vill lustmörda judar .
Det Untergang visade en Adolf Hitler som faktiskt
kunde tänkas vara den massornas man han en gång
var.
Vi kommer också närmare den bild av den tyska nazisten
som fanns i Sverige och som helt uppenbart tilltalade många.
Tysken då var långt ifrån dagens schablonbild.
Med små medel får regissör Dennis Ganzel oss att förstå
att det vackra yttre kommer att bli något annat när den krockar
med verkligheten.
När Friedrich den unge arbetarpojken som fått plats på skolan
skall boxas och slagit ner sin motståndare i ringen så ser han
hur alla skriker att han skall slå ut sin liggande motståndare för
att vinna matchen. Publiken vill se blod och total seger. Friedrich
brottas med sig själv. I början när han var i en liknande situation
backade han för att motståndaren skulle få en chans att hämta sig.
Trycket från publiken gör att han faller och slår ut sin liggande
kollega.
Filmen är rätt igenom mycket vacker.
Inte ens de brutala scenerna solkar ner estetiken.
Det finns en tanke med detta.
Albrecht är en annan ung elev och vi får här en dialog
som påminner oerhört mycket om "Ondskan". Skillnaden
är att huvudpersonen Friedrich inte tar ställning mer än
halvhjärtat mot makten. Överhuvudtaget är det en film om
personer och deras ställningstaganden mer än en politisk
film.
Det är friskt. Det visar att vi själva mycket enkelt kan hamna
i liknande situationer så att vi skall vara mycket försiktiga i att
fördöma människor som tiger och samtycker.
De är trots allt vad den förkrossande majoriteten alltid gör.
Kommentarer:
#2:
Manne
Jag så filmen i går kväll och tycker filmen var bra. Det skulle komma fram liknande filmer som belyser kommunismen. Att tyskland fortfarande bearbetar sin historia tycker jag är bra. Men när har kommunsimen berarbetat sin skitiga historia?
Kommentera inlägget här:
Såg denna film i helgen, och tyckte
som du att den var väldigt bra. Regissören
lyckades visa hur försåtligt systemet
fungerar, hur lätt det kan vara att gå
med i förtrycket. Vem vill inte tillhöra
en gemenskap? En av de första tankarna jag
fick efteer filmen, var: Finns detta omkring
mig i Sverige i dag? Ser jag det i så fall?
Tar jag avstånd?
Bra film!