leifsjoqvist

1973 var året för en av de största skandalerna
i svenskt rättshistoria. IB-affären.
Journalisterna Peter Bratt och Jan Guillou hade
fått en informatör från insidan av hemlig svensk
underrättelsetjänst, nämligen Informationsbyrån,IB.

Svenska Dagbladet skrev om Guillou:

-"Det var ett underbart utslag av den svenska flatheten
  att inte denne utlänning omedelbart ombads återvända
  till sitt hemland."

Via denna kontakt kunde de med fotografier och månader
av kontroller visa på hur IB var organiserat och var de höll
till.
IB arbetade med att spionera på denna svenska vänstern.
I organisationer och på arbetsplatser.

Man hade fältagenter som Ekberg som infiltrerade bl a
Palestinagrupperna där han kom över information som
sedan kablades till Mossad och som vidare ledde till
avrättningar.

Dagens intrång i Socialdemokraternas datorer är ju
peanuts i jämförelse.

Konsekvensen blev att IB gick under jorden.
Peter Bratt och Jan Guillou fängslades dömda
för spioneri.

Guillou var nog inte helt missnöjd med detta. Hans ego
och vilja att bita makten i röven gynnades av denna dom.

Med Peter Bratt var det värre. Han var klassisk medelklass
och klarade inte kylan. Han dealade med Palme och fick
strafflindring. Detta i sin tur gjorde att han hamande i kylan
från sina forna vänstervänner.

Några år senare försökte Bratt sig på ett nytt projekt.
Han avslöjade att justitieminister Geijer gick till horor.
Han hade helt rätt i det. Många fler gick till horor. Men
Bratt slarvade med källorna. Han åkte dit och ut från
journalisternas finrum och hamnade på DN/förort.
Leif GW Persson däremot fick en flygande start på
sin karriär när han beskrev allt i romanen "Grisfesten".