leifsjoqvist

1987 när knarkhysterin var hög kom Anders Sundelin
med ett rakt reportage från Borlänge. En liten stad i
Sveriges absoluta mitt. Det visade sig att det knarkades
av bara helevet i Borlänge. (När knarket kom till stan)
Sundelin letade orsaker. Han stötte på släkter och fejder.
Han stötte på en rad generella problem, men till slut stod
det klart att det var tillgången som avgjorde. Några unga
män hämtade knark från Fjollträsk och såg till att tillgången
var stor, då blev också missbruket stort.


Nu har Sundelin gjort det som borde ha gjorts för länge sedan.
Ett reportage om Tensta. Det kunde varit vilken blatteförort som helst.
Sundelins bilder är mina egna:
1.Mötet med Hjällbo är först visuellt och tanken är: bara stenhus. Sundelin
  skriver: Man byggde hus- inte hem.
2.När man varit där ett tag så försvinner tanken på det kriminella eller det
  exotiska och kvar blir det vardagliga.
3.På morgonen åker de styrande in i förorten( de bor aldrig där) och de boende
  åker till de styrandes stadsdelar för att tvätta, städa och vårda. Det är en bild av
  den koloniala strukturen.
4.Det finns en överdimensionerad arbetslöshet. Ett bidragsberoende.
5.Det är rent på etniska svenskar.


Vi har alltså de blatteförorter vi förtjänar.
Det kommer att bli värre.
De unga som växer upp känner inte den tacksamhet deras
föräldrar känner över att i alla fall slippa bli förföljda eller leva
i krigstillstånd.
De unga kommer att se orättvisorna med andra glasögon.
Vilken väg kommer de att välja?
Finns det politiska rörelser att fånga upp detta berättigade missnöje?
Ger man områdena till islamister?
Ger man upp som i USA där man organiserar upp sig i gäng?

Det är dags att vakna nu lilla mamma............