leifsjoqvist

Jag läste debatten när boken kom.
Jag tyckte Myrdal hade poänger och att
Peter Fröberg Idling slirade.

Nu har jag läst boken.
Den är mycket bra.

En direkt jämförelse:
för den som uppskattar den fiktiva dokumentären
som Lasermannen av Tamas kommer att gilla denna.

Idling utgår alltså från en resa som 4 svenska medborgare
gjorde i Kampuchea 1978.
Då hade massor med människor dödats.
De fyra såg ingenting under sina 14 dagar.

Jag minns resan.
Jag var medlem i Svensk-Kampucheanska Vänskapsföreningen
och jag frågade Gunnar Bergström om hans intryck när han höll
ett föredrag om resan på Folkets Hus.
Bergström är den som ångrar mest.

Han såg ingenting, men begriper idag att han utnyttjades.

Idling benar upp frågan om Kampuchea.
Det är mycket bra gjort.
Historien gås igenom och han stannar upp vid flera
ställen och ställer frågan:
Vad hade hänt om man fattat ett annat beslut?

Idling förstår de som stödde Kampuchea även om han
har svårt för en Myrdal som än idag tycker sig haft rätt
som han alltid har rätt.

Länge sedan jag hade en så total läsupplevelse.
Skulle vara roligt att höra en som icke levt perioden.
Kan det finnas intresse idag i vår apolitiska och ohist-
oriska tid?

Hoppas Idling fortsätter med liknande projekt.

Här en lysande artikel om Förnekandets anatomi
Här skriver Stefan Lindgren
Här skriver Svenska Dagbladet från 1979