leifsjoqvist

De senaste dagarna har jag stött på "könet som konstruktion"
på väntade och mer oväntade ställen.
I  gårdagens GP var var det en recension av Judith Butlers nyutgivna
essäsamling  Genus ogjort . Butler är ju förknippad med sentensen,
vi är inte våra kön, vi gör dem.
I samma tidning var det ytterligare en recension och då av Jean Genet.
Denne man som tyckte det var bra att tyskarna marscherade in i Frank-
rike för att på så sätt väcka folket, följdriktigt stödde han sedan RAF när
dessa skapade terror för att få den tyska staten att visa sitt rätta ansikte.
Essäer och artiklar heter boken.
Genet pjäs Jungfruleken spelas av Riksteatern. Recension i Kulturnytt
där man lyfte fram att Genet inte var så noga med vilket kön aktörerna
hade i hans pjäser.
Igår fick jag Arena och där är det ju närmast standard att ha en jättelång
svamlande artikel om kuk och fitta på högtravande akademirunk.
Så såg jag Offside och som jag älskade den filmen.


Jag inbillar mig att tusentals människor får sig en vettig tankeställare
om könet som konstruktion efter att sett denna film. Människor som inte
deltar i akademikerkretsen eller i att göra karriär på att prata fitta.
Här får de ett uselt herrlag i fotboll i en ort som högst sannolikt skall
vara Billingsfors ( laget från Dalsland som spelade en säsong i Allsvenskan
och tog tre poäng. Idag långt borta från den verkligheten)
Dock räddas det katastrofalt dåliga herrlaget av tre kvinnor från damlaget.
Alltså här blir det tydligt i fråga om könet som konstruktion.
Givetvis måste en gammal ordning försvaras.
För att bryta denna ordning måste könen försvinna som klassificering.
Tjejer och killar skall spela och träna ihop.
Till en början kommer tjejer att få svårt men de kommer att ta
för sig och komma ikapp. Det blir en ledarfråga att lösa övergångsproblemen.

Sålunda är en modern pilsnerfilm värd 100 gånger mer än de akademiker
som hellre ägnar sig åt fotnötter och och den egna kretsen än att verkligen
förändra de strukturer som förtrycker kvinnor.

Till yttermera visso läser jag att bögarna i Malmö är kränkta.
De skall nämligen inte räknas in i det stödåtgärdsprogram
som Malmö kommun skapat för att stödja misshandlade
kvinnor och barn.
RFSL säger sig vara kränkta.
Även bögar slår och misshandlar varandra och bögar har också
barn.

Kön eller grupp?

Man hör sällan eller aldrig misshandlade eller förföljda kvinnor som
säger att de är kränkta. De verkar vara mer bekymrade över att klara
livhanken än att gnälla.
Det är faktiskt lite genant av RFSL att blanda ihop korten här.


När indivder eller grupper säger sig vara kränkta känner jag avsmak.
Man slår tillbaka, man går till motangrepp, men man sitter inte med
en liten vattensnopp och lipar: jag är kränkt.