2007-02-02
00:18:04
Jag och hundar
För sju år sedan skilde jag mig.
Strax innan denna händelse var jag
på herrmiddag och när jag kom hem
låg en hundvalp på mattan.
Jag hade då i flera år kämpat mot tanken på hund.
Jag visste vad som skulle ske.
Jag visste vem som skulle få gå ut på mornar och
kvällar oberoende av väder.
Bakfull stod jag och såg tre par tårfyllda barnögon
som bedjande såg på mig och unisont sa de med
änglaröst:
"Snälla pappa, får vi behålla honom!"
Jag kunde inte stå emot. Jag fattade ett av de dummaste
besluten i mitt liv. Vi behöll hunden.
När vi sedan skild oss var det aldrig några problem med
barnen. Inga problem med vem de skulle vara oss, inga
problem med pengar, semestrar- nema problema........
Men hunden..............................det var en annan historia.
Mitt ex har alltid haft honom mindre tid än jag, men hävdat
att det var trvärtom. Vilket innebar att jag började notera i
min almanacka över var han var. När mitt ex ställdes inför
detta tyckte hon att jag var småaktig och vi började om........
Terje heter han.
När jag förlikat mig med mitt öde efter några år kom då
nästa kapitel i mitt liv med hundar.
Mitt ex hade tyckt jättesynd om en liten jävla tempelhund.
Ägaren skulle åka med din till Blå Stjärnan för att avliva
den. Hunden är blind.
Mitt ex började så bra. Jag behövde bara ha hundarna
någon dag. Ganska snart stod jag där med Terje och
en blind tempelhund vid namn Rocky.
Snart var vi inne i samma mönster igen.
Hundarna var oftare hos mig.
Dock måset jag erkänna att den blinde lille fan
imponerar.
Stentuff trots sin litenhet. Springer in i stenar och
stockar men ruskar bara lite på sig trots smällen
och tycks säga: äh , det där såg jag- skulle bara skoja
lite...................................
Sålunda började jag att förlika mig med mitt öde till för
några veckor sedan då jag kom på Rocky med att vara
rasist.
Rocky gillar att bli kliad men när en kompis till min son,
ursprung Irak, gjorde det så högg Rocky. Rätt över handen.
Två gånger.
En gång ingen gång och jag bad om ursäkt på Rockys vägnar.
Nu har vi prövat och varje gång en invandrare närmar sig så hugger
Rocky.
Jag har alltså närt en liten jävla rasist vid min barm.
Tillika blind.
Hundens svar på människans Jackie Arklöv.
PS
För någon månad sedan frågade vi oss varför vi alltid hittade
grus på våra kuddar. Förra veckan fick jag svaret då jag hörde
ett herrans liv i min sons rum. Där stod Rocky och knullade
kudde så att hela rummet vibrerade.
Strax innan denna händelse var jag
på herrmiddag och när jag kom hem
låg en hundvalp på mattan.
Jag hade då i flera år kämpat mot tanken på hund.
Jag visste vad som skulle ske.
Jag visste vem som skulle få gå ut på mornar och
kvällar oberoende av väder.
Bakfull stod jag och såg tre par tårfyllda barnögon
som bedjande såg på mig och unisont sa de med
änglaröst:
"Snälla pappa, får vi behålla honom!"
Jag kunde inte stå emot. Jag fattade ett av de dummaste
besluten i mitt liv. Vi behöll hunden.
När vi sedan skild oss var det aldrig några problem med
barnen. Inga problem med vem de skulle vara oss, inga
problem med pengar, semestrar- nema problema........
Men hunden..............................det var en annan historia.
Mitt ex har alltid haft honom mindre tid än jag, men hävdat
att det var trvärtom. Vilket innebar att jag började notera i
min almanacka över var han var. När mitt ex ställdes inför
detta tyckte hon att jag var småaktig och vi började om........
Terje heter han.
När jag förlikat mig med mitt öde efter några år kom då
nästa kapitel i mitt liv med hundar.
Mitt ex hade tyckt jättesynd om en liten jävla tempelhund.
Ägaren skulle åka med din till Blå Stjärnan för att avliva
den. Hunden är blind.
Mitt ex började så bra. Jag behövde bara ha hundarna
någon dag. Ganska snart stod jag där med Terje och
en blind tempelhund vid namn Rocky.
Snart var vi inne i samma mönster igen.
Hundarna var oftare hos mig.
Dock måset jag erkänna att den blinde lille fan
imponerar.
Stentuff trots sin litenhet. Springer in i stenar och
stockar men ruskar bara lite på sig trots smällen
och tycks säga: äh , det där såg jag- skulle bara skoja
lite...................................
Sålunda började jag att förlika mig med mitt öde till för
några veckor sedan då jag kom på Rocky med att vara
rasist.
Rocky gillar att bli kliad men när en kompis till min son,
ursprung Irak, gjorde det så högg Rocky. Rätt över handen.
Två gånger.
En gång ingen gång och jag bad om ursäkt på Rockys vägnar.
Nu har vi prövat och varje gång en invandrare närmar sig så hugger
Rocky.
Jag har alltså närt en liten jävla rasist vid min barm.
Tillika blind.
Hundens svar på människans Jackie Arklöv.
PS
För någon månad sedan frågade vi oss varför vi alltid hittade
grus på våra kuddar. Förra veckan fick jag svaret då jag hörde
ett herrans liv i min sons rum. Där stod Rocky och knullade
kudde så att hela rummet vibrerade.
Kommentera inlägget här: