leifsjoqvist

Med stigande ålder blir jag alltmer förbluffad
över den ökande tudelningen när det gäller
sexualiteten.
Den ena sidan består av känslostympade män
med plånböcker och pungtömningsbehov och
feminister som anser att fittan och tangentbordet
är verktyg att tjäna pengar med, och på den andra
religiösa kontraktskrivare med könsneuros och
existentiella tombukar på jakt efter innehåll.


De senare ser otrohet som något hemskt. De religiösa
ropar gärna efter djävulen. Tomburkarna ser bara mön-
stret och suckar uppgivet.

För det första:
Varför skall vi överhuvudtaget ha parförhållanden på det
sättet som vi upplever idag.
Nästan alla visar ju att kartan är löjlig i jämförelse med
verkligheten.
Skilsmässornas ökande är inte negativt. Tvärtom. Det inne-
bär att fler tar sitt förnuft till fånga och istället för att livet skall
handla om att förgöra sin partner utvecklar man förhopnings-
vis andra förmågor.
Livslånga förhållande kan endast fungera med intensiv själ-
suggestion och häftigt jagförnekande.

För det andra:
Om man nu skall leva i par och det kan vara bra för barnen
att ha en far och mor ( åtminstone tills alternativa former hin-
ner etablera sig)varför inte då utveckla flerpartnersystem?
I vilket fall sexuellt.
Hur många onödiga gräl uppstår inte för att sexualiteten inte
tillfredställs?
Män får knulla för lite.
Kvinnor får för lite närhet och bekräftelse.

Skaffa älskare.

Alla skulle må bättre av det
Jag som man skulle bli lugnare och säkert bli bättre mot
min partner. Jag skulle bli tålmodigare mot mina barn om
jag hade en konstant påstömning.
Samma gäller för den kvinna som väljer en ung kåt man
som hon kan forma efter sina behov ( unga kåta män är
i princip två ben och en kuk).


Varför inte älskare?
Det huvudsakliga motståndet bygger på avund . Den ene får men
inte den andre. Om bägge knullar lite med andra så blir sällan kon-
troversen så stor. Om man verkligen tycker om sin partner skall man
väl bara vara glad att ens partner har lite justa upplevelser.
Här flyter då de bägge systemen samman.
Den partnern som inte kan skaffa sex gratis får helt enkelt
köpa sig lite.

I en tid av diskussion om hushållsnära tjänster kunde man ju
ha en liten extratjänst i programmet: "könsnära" tjänster.
Dessa skulle naturligtvis vara avdraggilla då en utknullad man
eller kvinna gör samhället en större tjänst än mot(satsen).