leifsjoqvist

Harry Martinsson påstås ha haft en förhållande med
Ivar Lo Johansson i boken Boken om Ivar av Jan Fogel-
bäck.

Jag har aldrig hört någonsin att detta berörts i de kretsar
som jag levt i.
I de vänstermiljöer jag uppfostrades från 16 års ålder nämn-
des det aldrig.

Någon måste ju ha vetat.


När Harry Martinsson fick Nobelpriset 1974 utsattes han för
en så omfattande mobbing av kollegor och det etablerade
Sverige  att han några år senare valde att ta livet av sig med
en sax.

Var helst man läser om Harry Martinsson dyker hans känslighet
upp. Vad står det för?
Är det en omskrivning för hans kärlek till män?

Det är högst märkligt att man i historien kan skriva om män
som blivit tokiga i sin kärlek till kvinnor, män vars hjärnor för-
vridits av kvinnor, som tagit livet av sig för att deras kärlek inte
besvarats, män som svikit allt de stått för bara för att få uppleva
kärleken till kvinna.

Men det gäller bara mäns kärlek till kvinnor.
När det gäller mäns kärlek till män blir det personligt
och har ingen betydelse för deras utveckling.

Om det är sant: hur många kände till det?

Fogelbäck hävdar ju att den litterärt/politiska striden mellan
Ivar Lo och Moa handlade om Harry.
Hur var det med Eyvind och Ivar Lo?

Frågan är om detta bara är svammel eller om det har
anknytning.
Det borde ju i vilket fall vara av intresse för en genusinriktad
litteraturforskare att sätta tänderna i.

I helgen pratade jag med en vän som berättade att hans
morfar såldes som ung man/pojke tillsammans som statare
runt 1920. Min vän berättade att 60 år senare kunde inte mor-
fadern dölja sitt förakt för Harry Martinsson.

Varför föraktar en patriark en man 60 år senare?
Fanns bögeriet i tankarna?
Det intressanta är om det då fanns lokal kunskap om sakernas
tillstånd som inte tilläts bli offentliga, vilket i så fall är oerhört
intressant då förhållandet är precis tvärsom idag.