2007-05-28
12:58:55
Dresden och terrorism
När det etablerade samhället en gång fäst en bild
på den kollektiva näthinnan är det stört omöjligt
att få bort den eller ens ändra den.
Varför finns det svenskar som är rädda för terrorism?
Hur många svenskar är rädda för dem amerikanska
militären?
Den sistnämnda har i flera fall under senare år terro-
riserat svenska medborgare. Inga svenskar har mig
veterligen fallit offer för terror.
Såg filmen Dresden igår.
Det handlar om den intensiva terrorbombning som
britterna genomförde i februari 1945.
Kriget var vunnet. Alla visste det.
Vad det ahndlade om var att markera gränserna för
världen efter krigsslutet.
Därav ett av historiens värsta brott: atombomberna mot
Nagasaki och Hiroshima.
Därav ett annat vidrigt brott: terrorbombningarna mot Dresden.
Nu mer än 60 år senare börjar vi kunna pilla lite på den
kollektiva bilden av den galne tysken/japanen och den gode
allierade. Bara lite.
Fortfarande är det närmast ogörligt att diskutera den koloniala
världsordning som plågade världen några hundra år innan Andra
Världskriget.
Den världsordning som segrade i Andra Världskriget och som sedan
dess kostat livet för några hundra miljoner.
Sven Lindqvist skrev för några år sedan Utrota varenda jävel
där han visar att den tyska nazismen bara var en avlösare av
den koloniala rasism som britterna och fransmännen byggt upp.
Filmen Dresden handlar alltså om hur USA och RAF bombar den
14 februari 1945.
Syftet var terror för att framkalla krigsslut.
Om kriget fortsatte fanns en risk att ryssarna skulle marschera
långt in i Europa.
Man bombade med magnesium- och bensinbomber. Syftet var
att skapa kaos och skräck.
Man letade efter en stad med trånga gränder och lättantändliga
byggnader.
Hettan i staden under bombanfallet uppgick till 500 grader C.
När byggnaderna fattade eld sög de i sig syre så snabbt att folk
bokstavligen drogs in i de brinnande husen.
Folk som sökte skydd i fontäner kokades till döds.
Filmen Dresden är ett hyfsat försök att skildra detta helvete.
Det lyckas bra. Ramhistorian är dock inte mycket att hänga
i granen. Staplade schabloner utan egenhet.
på den kollektiva näthinnan är det stört omöjligt
att få bort den eller ens ändra den.
Varför finns det svenskar som är rädda för terrorism?
Hur många svenskar är rädda för dem amerikanska
militären?
Den sistnämnda har i flera fall under senare år terro-
riserat svenska medborgare. Inga svenskar har mig
veterligen fallit offer för terror.
Såg filmen Dresden igår.
Det handlar om den intensiva terrorbombning som
britterna genomförde i februari 1945.
Kriget var vunnet. Alla visste det.
Vad det ahndlade om var att markera gränserna för
världen efter krigsslutet.
Därav ett av historiens värsta brott: atombomberna mot
Nagasaki och Hiroshima.
Därav ett annat vidrigt brott: terrorbombningarna mot Dresden.
Nu mer än 60 år senare börjar vi kunna pilla lite på den
kollektiva bilden av den galne tysken/japanen och den gode
allierade. Bara lite.
Fortfarande är det närmast ogörligt att diskutera den koloniala
världsordning som plågade världen några hundra år innan Andra
Världskriget.
Den världsordning som segrade i Andra Världskriget och som sedan
dess kostat livet för några hundra miljoner.
Sven Lindqvist skrev för några år sedan Utrota varenda jävel
där han visar att den tyska nazismen bara var en avlösare av
den koloniala rasism som britterna och fransmännen byggt upp.
Filmen Dresden handlar alltså om hur USA och RAF bombar den
14 februari 1945.
Syftet var terror för att framkalla krigsslut.
Om kriget fortsatte fanns en risk att ryssarna skulle marschera
långt in i Europa.
Man bombade med magnesium- och bensinbomber. Syftet var
att skapa kaos och skräck.
Man letade efter en stad med trånga gränder och lättantändliga
byggnader.
Hettan i staden under bombanfallet uppgick till 500 grader C.
När byggnaderna fattade eld sög de i sig syre så snabbt att folk
bokstavligen drogs in i de brinnande husen.
Folk som sökte skydd i fontäner kokades till döds.
Filmen Dresden är ett hyfsat försök att skildra detta helvete.
Det lyckas bra. Ramhistorian är dock inte mycket att hänga
i granen. Staplade schabloner utan egenhet.
Kommentera inlägget här:
