leifsjoqvist

1986 skrev jag en lång artikel i Krig&Fred med titeln
Mat som vapen.

Det centrala var då att svält och hungersnöd var
onödiga företeelser. Sex miljoner barn dog i onödan
varje år. 1 miljard  var i onödan drabbad av hunger.

Jag skrev då om Bengalen 1973 i Indien då tre miljoner
svalt ihjäl orsakat av att de som ägde livsmedlen ville
öka profiten och därför ruttnade mat bort och folk svalt
ihäl.

Jag skrev om Ghana som ändrade hela sin matkultur
som var baserad på nyttig majsgröt till att dricka nescafe
och äta vetebröd. Ghanas ekonomi drabbades hårt. Man
var självförsörjande på majs men hade nästan inget vete
alls. Nestle gjorde grymma vinster.

Jag skrev om Nappflaskan. Nestle igen. Man satsade stora
pengar på bröstmjölksersättning i Afrika. Mödrar som ville
sina barn väl köpte skiten och gav sina barn pulver i skitet
och förorenat vatten. De kunde ju inte läsa om kokat vatten.
De visste inte att det fulländade livsmedlet fanns i deras
tuttar. Nestle visste och sket i det. Profiten före barnlik.


Tänker på detta när jag ser We feed the world.
En österrikisk film om mat och utveckling.
Inget har hänt.

Det östeuropeiska jordbruket luras använda hybridsäde
vilket har den egenskapen att du inte kan återanvända det.
Du blir tvungen att köpa nytt säde varje år.

FN visar att 832 miljoner människor lider av hunger.
Samma rapport som redovisas varje år fastslår att
jorden med lätthet skulle kunna föda 12 miljarder
människor.

Människor svälter och hungrar i onödan.

Varför skall vi hålla tanken om Hitler och Holoucast
vid liv när vi blundar för folkmord med samma dignitet
år ut och år in.

Vi kan förhindra att 10 miljoner människor dör varje år
av orsaker relaterade till hunger.


Vi gör det inte. Varför?

Hur kan man idag kritisera de som levde i Tyskland och
som sa att de inget visste? Vi gör ju detsamma idag!