leifsjoqvist

Det finns ett ställe som är mer konfliktfyllt än alla
andra i samhället och det är tvättstugan. Lugna
och snälla människor förvandlas här till monster.

Ludd i torktummlaren kan få folk att ropa efter blod.
Stulen tvätttid att ropa efter rekonstruktion av Belsen.

I onsdags kom jag på att jag inte hade några kläder
att ta ha på mig på flyget till England. Det kom jag på
23.15.
Jag hade tur för det fanns en tid mellan 0000 och 0800.
Jag skulle vara på Landvetter 0530.

0000 tog jag mina saker och gick till tvättstugan. När
jag skulle trycka in mina saker var maskinerna upptag-
na. Någon hade glömt plocka ut sin tvätt.
Jag insåg att denna någon skulle tycka det var genant
så jag laddade med all vänlighet som jag kände att jag
hade inom mig.
För mig fanns ingen laddning att någon gått över tiden.

Så när jag laddat och satt på maskinerna öppnas dörren
och vem står där. Jo, "Aset".
"Aset" är den mest avskyvärda varelse som någonsin ska-
pats. Hon är jättefet, skäggig, luktar svett, har massa vårtor
i hela ansiktet som det växer hår på och så är hon ond.
Alla är livrädda för henne.
Så har hon en äcklig liten pudel som hon permanentar
en gång i månaden.

"Aset" fräser varje gång hon ser mina hundar.
"Dom är elaka"; spottar hon ur sig.
Jag vet inte vem som darrar mest av skräck när hon
talar- jag eller mina hundar.

-"Vad har du gjort med min tvätt", fräste hon.
-"Jag la den i korgen", sa jag vänligt.
-"Du skall inte röra min tvätt", spottade hon fram.
-"Jag ber så hemskt mycket om ursäkt",sa jag.

Hon tog god tid på sig när hon vek ihop sin tvätt.
Det berörde inte "Aset" en sekund att hon var inne
på min tvätttid.
Hon slängde igen dörren hårt när hon gick.

Jag tittade på tvättmaskinerna. Jag insåg att mina
skjortor och byxa just nu blandades i det utrymme
där "Aset" haft sina kläder under ungefär en timma.

Jag sov inget innan jag skulle till Landvetter.
Jag tog overall på mig.
Mina nytvättade kläder fick vara hemma.
Köpte nytt i Manchester.