leifsjoqvist

Jag brukar handla på dagarna efter jobbet
eller innan träning.  Då brukar affären mest
vara frekventerad av gamla, förtidspensione-
rade och invandrare.

Många går dit för att prata en stund.
De frågar vad tomaterna kostar trots
att en affisch med 1 meter höga siffror
skriker ut 9.90/kg.

De är ensamma människor.
Skygga.
De tar aldrig kontakt med varandra vil-
ket borde vara en lysande ide då de alla
sitter i samma båt.

Så finns bitterfittan.

Jag tror hon är från Chile.
Hon är runt 50.
Det ser alltid ut som hon skall mörda någon.
Kommer någon för nära fräser hon till.

I kassan är det alltid något som är fel.
Igår hamnade jag bakom henne och
kvinnan som stod längst fram hade dragit
fel kort så expediten fick dra tillbaka alla varor.
Då råkade bitterfittans varar hamna på min sida
av den avgränsande träklossen.
Bitterfittan fick ett frispel.
Hon skällde som fan på den oduglige expediten.
Jag försökte säga något lugnande och då gav hon
mig en blick som fick mig att tänka på Himmler när
han stod på balkongen och skådade ut över Auswitch.

Till slut fick bitterfittan sina varor och betalade.
Hela tiden muttrande.
Här är en människa som är helt asocial och grymt
aggressiv. Hon är mer djur än människa.
Ändå blir jag kåt, eller är det just därför?