leifsjoqvist

Det började för några dagar sedan.
Jag cyklade hem från Ljungskile och
i hällregnet slutade min portabla CD
att fungera.
Jag köpte den för några månader sedan
för 1700kr och tycker att utan den kan jag
inte leva.

Massor av musik och talböcker sprutas
in i hjärnan och jag mår bra.

Problemet är nu att portabla CD är lika
hi-tech som svartvit TV. När jag skall
leta reparation  tittar unga män på mig på samma
sätt som Tom Cruise tittade på Dustin
Hoffman i deras första möte i Rain man.

Min dator har kraschat av virusattack vilket
en kunnig vän tror beror på intensivt porr-
letande. Förra gången han skulle fixa datorn
hittade han massor av porradresser. Mitt
försvar att det är mina söner och deras kom-
pisar möts av ett föraktfullt leende.
Jag, en ofrivillig snuskgubbe.

Så köpte jag idag en kontantkort till min mobil.
Vad händer?
Jo, för att tanka måste jag veta min PIN-kod. Jag
har aldrig använt den jävla PIN-koden så jag minns
den inte.
Jag sätter mig vid lånedatorn och skall logga in på
Nordea. Här har man e-inloggning. Här är det också
PIN-kod. Det är bara det att det är koden till mitt betal-
kort jag skall använda. Det fattar inte jag. Så jag trycker
tre gånger. SPÄRRAT.

För att lösa spärren måste jag ladda ner ett program.
Det vill inte datorn.
Runtime error.......och så stängs sidan ner.


Ingen CD-spelare,ingen dator, ingen mobil och nu jävlar
har den icke-fungerande tekniska världen skapat ett mor-
diskt jävla monster. Jag har redan rivit sönder två böcker
och brutit en DVD-skiva. Jag var på vippen att dra datorn
genom fönstret men lyckades samla ihop mig.

Jag ligger på golvet och darrar av ilska över denna jävla
värld och önskar mig tillbaka till stenåldern då det bara
handlade om att slå ihjäl ett rådjur och sedan knulla
kärringen bakifrån innan man gick in i en halvdygnsvila.