leifsjoqvist

Tittar i senaste numret av ETC och storknar
i dess brist på att beskriva de viktiga frågorna.
Bara klimat!
Inte:
-Rättvisa och demokrati.
-Rätt till materiell och existentiell välfärd.
-Visa upp klassamhället. Kräva klasslöshet.
 Nationellt och globalt.

Lyssnar på Axess Webb-TV och hör liberaler
uttrycka hopp. De fokuserar på det positiva.
Man måste ta till sig att barnadödligheten
minskar.  Man måste ta till sig att världen
blir bättre. Det stör mig att jag inte har bättre
argument mot detta.

Då kan man inte storma som Rebecka Bohlin
på Arbetaren och säga:
-Visst allt blir bättre MEN det blir snart sämre för
  klimathotet kommer att DÖDA oss alla om vi
  inte gör något.

Det finns en självplågaranda inom vänstern som
ökar parallellt med att de gamla samhället kräver
nya svar.
Istället för att ta ett samlat grepp om de stora frågorna
på i det lilla och det stora, skiter vänstern i det lilla och
går på det stora.

Vänstern älskar att måla upp bilder av kärnvapenkrig,
exploderande kärnkrafttverk, svältande barn och   en
värld som snart är till hälften öken och till hälften  ett
stort stormigt  hav.

Var tog de goda visionerna vägen?
Nya utopier?
Joe Hill sa: Don´t mourn-organize!