leifsjoqvist

När jag cyklade för att ta mig till Härlanda Tjärn
och ett sommardopp i höstliknande klimat stötte
jag på en annan cyklist alldeles innan Marieholms-
bron. Han hette Wolfgang och var från Schwarzwald,
eller Black forrest som han sa.

Wolgang hade cyklat upp till Estland och där tagit
färja till Finland. Cyklat genom hela Finland upp in
i Norge och sedan stannat vid Nordkap. Några
dagar senare hade färden hemåt börjat genom
Sverige.

Två månader hade han varit ute.
Wolfgang var 70 år.
Han berättade att han arbetat i gruvor i Australien
och där sparade så mycket pengar att han kunde
vara ledig nästan helt från det han var 50 år.

Flykting från DDR.

Det var så mycket liv i denne Wolfgang.
Så mycket livskvalite.

Vi diskuterade cykel och precis som jag trodde var
hans cykel allt annat än vad den såg ut att vara. Den
var en dyrgrip i skrotförpackning. Ingen snor en såd-
an cykel. Vilka grejer fanns inte under ytan..............

Vi bytte adresser och jag gav Wolfgang korrekt beskriv-
ning om hur han skulle ta sig ur staden Göteborg. Detta
är oftast det svåraste för en långfärdscyklist, att hitta bäs-
ta väg ur en stad.