leifsjoqvist

Idag kom jag till fotbollsplanen vid 11-tiden.
Planen var full med snö. Jag hämtade en
skyffel och satte igång att skotta.


För den som oinsatt om hur stor en fotbolls-
plan så kan jag exemplifiera med hur jag
för fyra år sedan fick öfr mig att klippa en van-
lig 11-mannaplan med en handgräsklippare.
Vi skulle spela Gothia Cup och behövde en
träningsplan. På två timmar hände inte särskilt
mycket. Två farsor kom då med varsin motor-
gräsklippare och ytterligare en timma senare
var vi klara.


Så jag skottade.
Det tar en kvart sedan är detta det tråkigaste som
finns att göra. Det är olidligt och det  tar aldrig slut.
Det finns inget utrymme för kreativitet bara mono-
tona rörelser. Sisyfos. Guds straff.
Det hjälpte inte ens med Deep Purple och Made in
Japan.

Alldeles innan tolv var klar. Jag hann med ungefär
halva planen. Det skulle räcka, ansåg jag.

Spelarna kom och bytte om. Vi gick ut till tränings-
planen. Ingen reagerade över mitt självuppoffrande
arbete. Jag blev sur. Då såg jag att det hälft jag inte
skottat också var ren. Den hade töat under samma tid.

Sisyfos. Guds straff.