leifsjoqvist

En av alla de författare som format mitt medvetande
är Dag Solstad.
20-åringen läste 25-septemberplatsen och fylldes
av en känsla att allt är möjligt. Boken skildrar den folk-
liga kamp som gjorde att man vann folkomröstningen
om Norge skulle med i EU 1973. Alla etablerade partier
var för. Folket var emot och kommunisterna vann sin
plats i Norge. Inget land i väst hade en så stark maoist-
isk rörelse som i Norge och kanske för att det var den
mest pragmatiska och kampinriktade.

Några år senare kom trilogin Krig.
Den ställde frågan om krig och fred som få andra.
Hur och när forma motstånd?
Solstad överöste med frågor.
Man fick fundera.

Solstad gick i kris som alla andra.
Detta finns att läsa i Gymnasielärare Pedersens redogörelse
för den stora  politiska väckelse som har hemsökt vårt land.

Där någonstans gick alla i ide och lät liberalismen utan
större problem ta över hela scenen.


På baksidan till Professor Andersens natt kan man läsa:
" Mina tunna romaner kan ses som en oupplöslig motvikt
till vår tids tongivande konst, som är den kommersiella.
 Skall jag beskriba en intellektuell i vår tid måste jag göra
det med ett utrop, eller en hjärtesuck. Här kommer det:
Hur lätt det var att sopa oss av banan.
Så lite motsånd det väckte!"

Jag suckar och fortsätter läsa böcker av Solstad.