leifsjoqvist

Vi hade inbrott i klubbhuset inatt.
Unga små as har gått in och brutit
sönder dörrar, stulit skor och länsat
kafeterian. Idioterna har stulit av sina
egna grannars saker.

Jag börjar tröttna rejält på alla lipande
blattar som bränner och stjäl där de bor.
Hörde på TV4 om Rosengård då en liten
jävla fjant säger att han bränner där han
bor för att han inte får jobb. Han bränner
och förstör där han bor för att han inte får
en fin bil.

Hur kan man solidarisera sig med dessa
spån. Trasproletariat! De springer maktens
ärenden. Kapos!

Förhoppningsvis kommer vi att få tag på dem,
denna gång snodde de nog fel persóns skor.

I vilket fall när vi röjt i denna jävla skit, de hade roat
sig med att spruta ketchup på väggarna, så började
vi prata om våra snabba domslut.

Daniel berättade att han tagit en genväg på mopeden
på cykelbanan och mött en äldre kvinna. För någon
månad sedan var det några skithuvuden som robbade
en gammal tant på hennes handväska och de kom på
moped. Mötet med tanten var hemskt. Bara mopedljudet
skrämde slag på den stackars kvinnan som gick åt sidan
och höll sin väska krampaktigt. Daniel mådde skit av att
bli misstänkliggjord som en väskryckare.


Vi hade alla samma erfarenhet när vi möter kvinnor när
det är mörkt och särskilt när man går av sena bussen.
Man vill gå fram och säga att de inte skall vara rädda men
 är osäker på om det blir ännu värre då.

Jag berättade om alla invandrare som möter misstänksamhet
och rädsla bara på grund av deras hud och hur frustrerande
dessa möten är.

Vi skildes och gick hem med en massa jävla frågor i
huvudet men alldeles för få svar.