leifsjoqvist

Jag kan drivas till vansinne av alla dem
som till varje pris i varje småsak hålla
på regler. Det är de som blinkar med
ljuset för att man glömt ljusen till cykeln.
De som håller på regler är ofta de som
också "bara" lyder order.


Idag satt jag i bastun på Valhalla. Det råder
byxförbud därinne. Det är ju för att man ska
slippa klorlukt inne i bastun. En ganska bra
regel. Det skapar ofta irritation när folk strun-
tar i den. Om det då finns någon regelnisse i
bastun börjar han i regel att tjöta. Aldrig trev-
ligt utan fientligt. De flesta tar generat av sig
byxorna i betydelsen att de inte hade en aning
om detta förbud.

Idag var det just en sådan situation. En man i
40-årsåldern kom in med badbyxor på. Då bör-
jade en av de rutinerade gamla gubbarna att tjöta.
Mannen stod på sig och ville inte ta av sig byxor-
na. Det blev riktigt ilskt inne i bastun innan man-
nen valde att lämna. Alla i bastun applåderade man-
nen som börjat tjöta. Vilken pondus!

Mannen som vägrat ta av sig byxorna hade sitt skåp
två dörrar från mig. Vi bytte om samtidigt. Han såg
ledsen ut. När han drog av sig byxorna så råkade mi-
na ögon vara på plats. Han hade ingen kuk. Det var
bara en slang och ett litet hål. Jag vände bort blicken
och skämdes. Inte för att jag deltog i bastudebatten,
men jag försvarade heller inte mannen bredvid mig.
Varför hade jag inte empati nog att begripa att det kun-
de finnas en orsak till hans vägran ta av sig byxorna?