leifsjoqvist

För över trettio år sedan började jag läsa
Sjöwall/Wahlöö och deras böcker om pol-
iser i Stockholm.

Det blev tio böcker.
Stilbildande.
De påstod att de var påverkade av Ed McBain
och så var det säkert men jag håller Sjöwall/
Wahlöö högre.

Igår såg jag Advokaten den 154:e filmen om Beck.
Det har ju blivit en europaindustri och allt hålls egent-
ligen ihop av en fascistoid Gunvald Larsson.
I gårdagens episod så räddar han en kollega från
våldtäkt och blir avstängd, enligt manus, bara för att
skjuter på av de obeväpnade förövarna.

Det är märkligt vilket skillnad det är på fiktion och
verklighet. Gunvald är ju som poliserna i Rosengård,
trött på buset och kräver handling.

I böckerna finns en röd tråd mellan olika synsätt.
Martin Beck är sossen och urpolisen som vill göra
allt enligt boken och som är en del av folkrörelse-
Sverige. Den lugne och trygge och i vissa stycken
tråkige.
Kollberg hans bäste vän är f d kommandosoldat som
sadlat om och blivit samhällskritisk och ogillar våld. Han
slutar också som polis av moraliska och politiska skäl.

Så har vi Gunvald som får representera den amerikanska
lösningen. Gillar inte byråkratier men gillar lyxiga kläder.
har en abenet i det etablerade men är ändå en lonesome
rider. Gunvald är mycket mer intressant och komplex i böck-
erna än stereotypen som skildras av Persbrant.

Läs böckerna! Skit i filmerna!