leifsjoqvist

Dimridåerna skingrades tidigt på fredags-
morgonen då vi transporterades till Säve
Airport och utresa till London.

Flygresan gick bra förutom ett litet intermezzo
vid resans slut. Jag hade inmundigat några öl
och satt på pisstanken i huvuet vilket innebär
ett ständigt spring på toaletten. Jag skulle alltså
pissa men var en sådan gentleman att jag släppte
två damer före mig i kön och när det var min tur så
kom flygvärdinnan och sa att jag var tvungen att
sätta mig och spänna på bältet. Jag måste pissa,
sa jag.
Det kan vara farligt, sa hon.
Definiera farlighet , tänkte jag.
Men som den snälle man jag är satte jag mig och
led kval i den sista halvtimman innan jag nådde en
toalett på flygplatsen.

När vi installerat oss på hotell Kings som låg vid en
tvärgata till Bayswater Road letade vi oss till Brompton
Road för att hitta öl (väldigt svårt!) och senare något
att äta.
Vi hittade en italiensk restaurant på en tvärgata till Kings
Road som hette Giovanni. Det var bra mat och goda vin-
er och alldeles förträfflig dessert av hemgjorda delikatesser.
Men kvällens behållning var den unge kyparen som hela tiden
tappade något gaffel, tallrik glas..... Så när vi undrade vad han
skulle göra sönder denna gång så hände inget, direkt, dock när han
lämnade bordet stötte han till bordskanten med låret och han
fantastiska kroppshållning som visade att han bara ville skrika
rätt ut var värt några extra pund.

Efter Giovanni skulla  vi hitta pub och mera öl. Det var omöjligt.
Pubarna stängde och klubbarna släppte bara in medlemmar.
Vi hamnade på hotellet mitt emot vårt eget. När vi satt där kom
det fram en dansk:
-Er i fra Sverge?
-Ja, sa X.
-Jej e fra Denmak....
-Jaja, jag tycker synd om dig också.

Dag 2 skulle det första på bildningsresan genomföras. Jag hade
tidigt förstått att ett besök på Highgate var en självklarhet.Highgate
ligger norrut men med T-banan gick det hur smidigt som helst. Vi
åkte dubeldäckare för backen upp till kyrkogården. Det var entre till
Highgate och Karl ler säkert i sin grav när han vet att han skapar
profit på bara sin döda kropp.

En spansk familj stod vid graven när vi kom. De fick ta bild på oss
med Karl. Vi pratade om inskriptionerna på gravstenen.


Filosofer har i alla tider försökt att tolka världen,
nu är tiden att förändra den.

Vi hade med oss 3 flaskor champagne och de sjöng födelsedags-
visor och skålades.
På andra sidan låg socialdarwinismens fader Herbert Spencer och
surade i sin grav. Han fick ett litet fuck you.

För att visa vår kärlek och vördnad ollade vi baksidan av graven
och jag är säker på att Karl hade ansett det vara ett utslag av
direkt humor. Han har säkert inte blivit ollad sedan 1976 då jag
var här med projektgruppen "Framtiden i våra händer".
Åren går humorn består.

Vi fortsatte att dricka öl när champagnen var slut och vandrade
runt i denna märkligt förfallna kyrkogård. Vår frimurare tog ett
gammalt rostigt stängselhuvud ( de använder säkert sådant
i sina riter)och vi andra reste fallna kors och luftfuckade statyer.

En dag att minnas.