leifsjoqvist

För snart två år sedan kom en   man med sin grabb
till det lag jag tränar. Han   ville  börja hos oss.   Jag
kollade i de klubbar han   varit tidgare och fick då re-
da på att spelaren,  den lille grabben,    hade ingen
några problem. Fadern däremot...var en helt annan
sak.

Han hade stått vid sidan i  Västra Frölunda och  gapat
kontraorder på arabiska till det   som tränarna ville  att
grabben skulle göra, han avbrött  och betedde  sig illa
vid sidan. Till slut stod de inte ut   utan  bad honom för-
svinna. Pappan tog då sonen till GAIS där samma  his-
toria upprepades. Skillnaden var att här slöt sig  tränar-
na ihop och lämnade ett ultimatum: antingen han  eller
vi!

Pappan tillhör   inte de   som ger sig så lätt.   Tillbaka till
Frölunda pratar han    med u-ansvarig som säger att poj-
ken kan börja spela   om   tränarna   godkänner det. Pap-
pan går då till tränarna och säger att u-ansvarig har sagt
att pojken skall börja. Naturligtvis uppdagas  dubbelspel-
et och de får lämna Frölunda igen.

Då kommer duon till oss. Jag konfronterar Idioten med   vad
jag vet och han förnekar men säger att det skall inte ske här.
Jag tror att jag skall lösa detta i en anfall av hybris. Det finns
inga hopplösa fall.

Under dessa två år har   Idioten   fått flera  spel   där   han   tycker
att pojken får  spela  på    fel position. Han   har då   kontaktat Frö-
lunda och GAIS för att få   komma tillbaka. Nobben. Han   kontakt-
tar IFK men fär nobben. Alla känner idag Idioten.Ingen vill ha hon-
om och Idioten förstår inte hur  illa han gör sin son. Jag  komfron-
terar honom under våren   med att han   söker andra klubbar och
han ljuger mig rätt i   ansiktet och   förnekar. Han   visar sin mobil
att han inte har   några nummer till andra klubbar. Starkt   som ett
Gudsbevis.......

Så kommer urladdningen i Malmö.    Hans son    är skadad. Rör  sig
knappt. Jag låter honom spela back och  byter honom i  halvlek.   Då
börjar han gapa om att han skall åka till Beirut och   att han skall byta
klubb. Idioten pratar alltid i jag-form om    att spela.  Jag bidar min tid
ett dygn.Vill att vi skall bli klara   till slutspel. När det är klart ber jag ho-
nom lämna    förläggningen där han som    enda förälder snikit sig in.
Idioten är också mytoman och    miljonär och allt, men där vanligt folk
tar in på hotell eller vandrarhem sover han i bil. Av välvilja gav jag hon-
om rum med oss. Han vägrar lämna förläggningen. Han skiker  inför
andra lag att jag är en   lögnare och att han skall     polisanmäla  mig.
Polisanmälan gäller att han inte får vara i klubbens    närhet i  fortsätt-
ningen. Han som inte löst medlemsavgift! I sista matchen tar  han ut
sin son från bänken i halvtid och bara lämnar. Fler grejer finns men
bilden är tydlig nog.

Så börjar vi förberedelserna idag inför Gothia.   Pojken kommer  vilket
förvånar mig men samtidigt är   jag glad för honom.  Idioten ser  jag in-
te vilket glädjer mig ännu mer. På efter middagen möter vi ett lag   från
Venezuela i träningsmatch. Allt går bra. Till vi skall tillbaka till   klubben.
Idioten går och pratar med spelarna och är på väg in i klubbhuset. Jag
stannar honom och säger att han inte får gå in. Han är inte välkommen
och inte får vara där. Han bryter ihop fullständigt och skriker okväden åt
mig varav ett är att spara till eftervärlden : du luktar bajs!!!!

Jag säger inget. Bara går. Jag  tänker inte sjunka i skit inför  massor  av
unga människor och gäster från  Venezuela. Tolken   till våra gäster  ber-
ättade senare att han varit inne i klubbhuset tidigare och skrytit om  sina
tre företag och sin rikedom. Alla upfattade honom som patetisk. Vi får se
om han begrep klarspråket idag. Troligen inte.

Så jag kommer att hamna i samma   sits som alla andra. Jag måste avvisa
en ung spelare bara för att han har en Idiot till far. Hur kan man göra så mot
sitt barn? Men jag är fed-up. Jag tar inte mer skit  nu. Så ett slut måste detta
få på ett sätt eller annat.