leifsjoqvist

I en vecka har jag cyklat, badat och läst.
Jag har landat.
Jag har under denna vecka inte behövt
passa en enda tid.
Det är verklig frihet.

I  förrgår  simmade jag runt      Delsjön   och   jag
kände  en   slags lugn  jag   sällan känt.   Allt kän-
des  så  rätt   och konfliktfritt.    Jag simmade och
jag såg en  ung  man  fingerpulla  sin kvinna och
hon kråmade sig och hade det bra. Bredvid stod
en   Doberman   och tittade.    Han ville att husse
skulle kasta bollen i vattnet så han fick hämta.

Det var som jag inte fanns.

När jag simmat  runt  hade ett  gäng   unga   kvinnor
slagit  läger  bara   några   meter ifrån.   Det var över
18, för de  pratade   om   köra bil,   men inte  mycket
över. De spelade handboll. Det var helt    uppenbart
att jag inte existerade i deras värld.  De pratade  om
"dosan" och de pratade sex   så att  jag  nästan  rod-
nade. Hade de varit en man som varit med i   match-
en hade de naturligtvis inte pratat så.

Det är fakttiskt en befrielse att inte vara sedd.
Selektiv osynlighet mår nog alla bra av.
Det gör en ödmjuk.