leifsjoqvist

Ulf Jonsson, jesuit, har gett ut en bok om
det offentliga möte som var 2204 mellan
nuvarande påven Joseph Ratzinger och
ikonen Jurgen Habermas.

Många förvånades över att dessa båda
herrar från så olika tankekategorier kom
så bra överens och delade så mycket
tankegods.

Egentligen är det inte så konstigt därför
att här uppträder fenomenet fiendes fien-
de är min vän.

Fienden är postmodernismen.
Fienden är att berättelsen är viktigare
än sanningen.
Förnuftets oförgripbara ställning hotas.

Habermas vänsterblick är monterad av en
massa lagar. Det är samma lagar som giv-
it oss en Mao eller en Stalin (här finns ett
stort problem,strukturellt). Grundbulten i
denna montering är förnuftet.
Ratzinger har en likartad syn. Gud är själv-
klar och för att underordna sig den stora
gudomen behöver vi förnuftet för att samla
fåren.

Det är två auktoritära syner på samma verklighet
som möts.

Religionen har inga svar för vår framtid.
Habermas vänstersyn inte heller.

Ingen av dem har visoner om en bättre värld.
De är bara överens om att vara gränsvakter
mot kaos.