leifsjoqvist

Det finns vissa saker som man aldrig får säga
kollegor emellan, vissa tabun, och ett är att inte
säga att "alla" tycker som jag.
-Du skall veta att det är inte bara jag som tycker
 att du är lat utan alla tycker det!
(alternativet många är lika illa som alla)

Den som drabbas kan ju inte försvara sig.
Han vet ju inte om det är 1, 25 eller 100 som
tycker som angriparen.

Igår hade vi personalmöte och vi hade en liten
konflikt under uppseglande. Inget märkvärdigt,
Inget stort. Det handlade om att A hade velat prata
om att kollega B var lat. Chefen fick detta som med-
delande från sin kollega. Chefen ringer upp den
misstänkliggjorde och frågar.
B blir arg och angriper C som chefen också nämt.

Soppan är igång.

C blir förbannad på chefen och skäller på denne.
Chefen försvarar sig då med att:
Det finns flera som kritiserar dig också.

Feglir alltså.

På mötet så fortsätter vår chef denna linje med att
säga:
alla kritiserar alla och alla kastar skit.
Chefen pratar om Stasi.
Chefen säger att det finns de i personalgruppen som
ringer til honom och anger sina kollegor med att gå
för tidigt och liknande.

Hur många fel kan man begå på en och samma dag?

Jag har alltså fått veta att jag kastar skit och
skvallrar på mina kollegor.
Det är inte sant.
Det är ärekränkande och åtalbart.

Alla pratar vi skit och småskvallrar lite men det är
skillnad på det och at lyfta på luren och informera
sin chef. Lite skit rensr bara upp och är som göd-
sel riktigt nyttigt.

Med få undantag trivs jag utmärkt på mitt arbete
och med flera av kollegorna har jag ett 20-årigt
vänskapsförhållande.

Vi vet ju att vi har en angivare bland oss.
Alla vet det.
Han ringer in och anmäler att han tror att
kollegor har alkoholproblem och han ringer
in för att tala om att kollegor har kommit för
sent.

Det har vi vetat  hela tiden.
Därför utgör det inget större problem.

Däremot blir det problematiskt med en chef
som totalt förlorar riktningen vid konflikt och
när han själv ställs till svars.

Vad han gör är att han väcker tanken på la famiglia.
Alltså det läge när man sluter sig och sköter sitt
arbete med minimalt utbyte av sina chefer. En chef
som anfaller dig i ryggen har du ju ingen användning
för.

Jag trodde i min enfald att alla chefer idag fick gå
massa jävla kurser på hur man skall utöva ledar-
skap. Det finns ju ton av litteratur i ämnet och tus-
entals konsulter som livnär sig på att predika skit
om ledarskap.

Hos oss har detta gått förbi.