leifsjoqvist

För massa år sedan skrev Erich Fromm om konsten
att leva. Han delade mänskligheten i dem som levde
med att ha och de valde att leva i varat.

Det som väljer att leva i varat bryr sig inte så mycket
om staus, titlar eller hur man uppfattas. Det viktiga i
varat är att leva sitt liv på sina egna premisser och att
göra gott. Lever man i ett ha så spelar det inte så stor
stor roll att man man är utan att man har. Det är inte vik-
tigt att vara klok och empatisk utan det viktiga är att ha
utbildning och senare titlar.

Jag stöter på detta tankesätt i Arne Dahls sjätte roman
om A-gruppen. Det handlar om en TV-recensent som
blir så trött på skiten han fylls av via TV att han beslutar
att handgripligen göra något, som att döda, som att för-
störa.

Dahl ändrar dock begreppen.
Han skriver   om   skillnaden   mellan   att vara någon,
eller att vara något. Någon   har en  identitet som ska-
pats inifrån. Något är ett yttre  som skrivs på dig.   Du
bekräftas av att vara en chimär på exempelvis TV och
då spelar det liten roll om du är det som såpakändis
eller annat TV-tjafs.

Hela mänskligetens fortlevnad beror på om vi skall ta
kamp för att vara någon i motsats till något. Det senare
gör ingen skillnad på TV-serie eller folkmord.